Det finns vaccin mot åldersnojor

Efter mammaledigheten sökte jag vikariat på en av de större tidningarna i stan. Jag hade jobbat där förut, så de visste vad jag gick för. Personalchefen tackade så artigt för ansökan, men sa att han skulle lägga den längst ned i högen, ”för han såg ingen framtidspotential i mig”, han ville ha någon som var lite yngre och fräschare.
Jag är 38 och närmar mig 40-årsstrecket med
obehaglig hastighet. Mina vänner skickar mig mass-e-mejl om ”Fördelarna med äldre kvinnor” och tycker att jag ska vara tacksam.
Men om man inte vill dö när man är 38 då? Om man inte vill sitta i parken och mata duvorna och titta på småpojkar?
Då kan man bli som Maggie Kuhn. Hon är min nya idol. Jag hade inte en aning om att hon ens existerade förrän SVT sände en temakväll om ”den tredje åldern”.
Maggie Kuhn, född 1905, startade Grå pantrarna i USA, men var en revolutionär långt innan dess. Hon var med på den tiden Svarta pantrarna bildades. Hon var inte medlem, inte alls, men menade att det viktigaste i livet var ”action!”. Att hela tiden vara delaktig i det som sker. Att inte stå utanför och titta på.
Hennes kärlekshistorier avlöste varandra. ”Drabbades du aldrig av någon stor hjärtesorg?” frågade hennes levnadstecknare.
”Nej, jag gick bara vidare till nästa”, svarade Maggie Kuhn.
Och på frågan om hur det kom sig att en sådan kvinna som hon aldrig gifte sig, så svarade hon: ”Ren tur!”
Hela sitt yrkesverksamma liv jobbade hon för att ge kvinnor bättre levnadsförhållanden. På YWCA och inom den presbyterianska kyrkan tvingade hon kyrkobesökarna att ta ställning i ämnen som
desegration, husprojekt, McCarthyismen, det kalla kriget, kärnvapen och medborgarrättsrörelsen.
När hon gick i pension vid 65 års ålder fick hon en symaskin i kyrkan och blev skitförbannad. Hon krävde att få en kopieringsapparat i stället så hon kunde trycka upp pamfletter och protestera mot Vietnamkriget. Hon fick sin kopieringsapparat och skröt med att hon aldrig rörde den där symaskinen.
I stället startade hon Grå pantrarna som skulle verka i samma anda som kvinnorörelsen. Men nu kämpade hon inte bara mot sexism, utan också mot ”ageism”, åldersdiskriminering.
När Maggie Kuhn var drygt 70 skaffade hon sig en 50 år yngre älskare. ”Jag trodde hon var intresserad av mitt skarpa intellekt, men jag upptäckte senare att hon var intresserad av helt andra av mina kvalitéer”, sa han.
Och när hon var nästan 90 så stod hon upp på ett välbesökt gråpantermöte och sa att om nu alla män dör före oss kvinnor, så kan vi väl testa lite lesbiska förhållanden på ålderns höst. Hon fick hela konservativa Amerika att sätta kaffet i vrångstrupen. Inte illa, när man är nästan 90.
”Ålderdomen är en utmärkt tid för att göra skandal. Mitt mål är att säga eller göra minst en skandalös sak varje vecka”, sa Maggie Kuhn och såvitt jag begriper så lyckades hon ända in i himlen.
Och plötsligt känns det inte alls lika otäckt att fylla 40, och den där personalchefen kan ta sig i brasan!
Ty, så länge företag hela tiden tackar nej till kompetenta kvinnor i alla åldrar så kommer problemen med grabbigheten att bestå.

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.