Tröttheten sätter stopp för sexet

Ja, vad ska man ha sex för? undrar modern understundom. Innan hon fick barn var hon närmast galen i sex. Gärna i takkronan och flera gånger om dagen.
Till och med i början på sitt moderskap var hon pigg på det mesta. Men nu – efter nio månaders sömnbrist – så är hon inte pigg på någonting längre.
Visserligen tar de sig en snabbis ett par gånger i veckan även nu. Men det är mest för att modern har gett sig sjutton på det. Så man inte torkar ut alldeles.
Nio månader, utan att ha sovit en hel natt, ger vissa personlighetsförändringar. Både för fadern och modern. Förr kunde de tokhångla på stället, bara sådär. För att den andre råkade stå i vägen och såg mysig ut. Numera sitter fadern och modern mest uppkrupna i varsitt soffhörn, med blodsprängda ögon, rufsigt hår och med hängande läppar, bröst och magar. De suckar unisont och tittar på varandra.
”Ska vi …?” undrar kanske fadern.
”Nä, det är så jobbigt”, säger modern.
”Ja, man blir så trött”, säger fadern.
”Ja, vi vilar i stället, älskling”, säger modern.
Och så gör de det.
De är inga sexbomber nuförtiden, modern och fadern. De kan ju inte ens göra barn längre. Modern är för sjutton inte ens fertil. Mensen lyser med sin frånvaro.
”Och vad är det då för mening med att ha sex!?” undrar modern i sitt stilla sinne. Men det vågar hon knappt berätta för fadern. För hon har en svag aning om att det faktiskt kändes meningsfullt utan att göra barn tidigare.
För länge sedan. Långt innan sömnbristen tog över deras liv.
Det är visserligen rätt trevligt när man väl kommer i gång. Det måste modern medge. Ibland lyckas hon till och med glömma bort att barnet finns. Då är det riktigt trevligt. Nästan så hon undrar varför de inte gör det oftare.
Som nu i julas när hon fick massageolja med chokladsmak, närmare bestämt After eight-smak. Modern är som tokig i choklad! Då var det roligt nästan jämt. I flera dagar.
Men så råkade hon snegla snett nedåt höger. Och vem sitter där? Om inte barnet. Som tittar med stora frågande ögon och tycks undra: ”Varför låter du sådär, mamma?”
”Såja, titta på ’Kalles klätterträd’ i stället, gubben” försökte modern.
Barnet tittade på modern.
”Lampan, då? Titta på lampan, älsklingen!”
Barnet blinkade.
”Nehej, men kan du inte leka med din nya fina boll, då? Eller bilen?
”Brrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrm!”
Här stannade fadern upp.
”Kan du inte sluta brumma åtminstone?”
Modern suckade och blundade och såg hur terapiräkningarna för barnet sköt i höjden. Och undrade stilla varför i hela fridens namn man har sex för. Egentligen? När man ändå är så förbannat trött, infertil och deprimerad. Hon hoppas innerligt att hon kommer på det en vacker dag igen. Kanske en dag när de har skaffat barnvakt och sovit ett par dygn.

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.