Solen sken över alla modiga prova-på-are på Östermalms IP i morse. Klockan 09.00 var det uppställning, Jens pekade med hela handen och skrämde nog vettet ur några när han röt ifrån med sin allra mest militäriska stämma.
Men han är nog den snällaste jag vet. Så vi som känner honom kan inte låta bli att le när prova-på-arna ställer sig i givakt. (Foto: NMT)
Jag körde med blåvästarna. För det är mina största hjältar. De som har gjort en resa bara genom att komma hit. En del har många överviktskilon, andra bär med rädslor som kanske inte syns utanpå men känns så starkt inuti. Jag vet hur det är. Och jag vet hur mycket mod det krävs för att ställa sig bland alla andra på två kolonner innan man sticker iväg. Respekt! Och massor av kärlek.
Och vilket pannben mitt blåa gäng hade. Vi körde igenom hela kroppen, med benböj och situps och upphopp och intervaller och mycket kroppskontakt och många skratt. Behöver jag säga att mitt blåa gäng vann avslutningsstafetten?
Vi vann!
Såklart.
Kanske en aning med pappa Jens hjälp. Men mest tack vare vårt vackra samarbete och starka pannben. Tack alla som kom! Tack alla som ville ha signerade böcker. Tack för alla vackra ord som ni kommer och viskar till mig, om inspiration och mod. Jag tar till mig allt och gömmer i mitt hjärta. Ni inspirera mig.
För er som är sugna på att börja i NMT:s rookiecamp som börjar 1 september – så är det bara att gå in här och signa upp sig. Det finns några platser kvar! Först till kvarn.
Samarbete tar oss över alla hinder.
Lite allmän dikeskörning. Alltid lika kul.
Ibland får man vila lite också.
Så är det.
