Vem säljer sig ”bara på kul”?

När jag var ung var jag väldigt fascinerad av sex. Jag fantiserade om att drömyrket kanske ändå var det allra mest förbjudna, att vara prostituerad.
”Tänk att få ha sex hela dagarna – och dessutom få betalt för det!”
Så naiv var jag då. Så lite visste jag om livet.
Men ständigt får man höra samma tankegångar från medelålders män och kvinnor – och somliga tidningskrönikörer.
”Jamen, tänk om det nu finns kvinnor som har en väldigt stor sexlust – varför kan de inte få försörja sig på det? Är det bättre att slita ut sin kropp som undersköterska, för knappt några pengar alls?” Nu går det en obehaglig film på bio, ”Samaritan girl”. ”Provocerande bra”, skriver recensenterna. Den handlar om en flicka som prostituerar sig ”bara på kul” och för att få ihop pengar till en resa.

Jag har levt bland strippor och prostituerade
i USA och Australien. De första dagarna pratar de alltid om vilket fantastiskt jobb de har, hur mycket pengar de tjänar och hur de älskar att ha makt över männen. De tycker att de säljer sig dyrt. För tvåtusen kronor.
”Tycker du inte att du är värd mer än så?” säger jag, men de förstår inte frågan.
Efter några veckor, när jag faktiskt börjar tro på myten om den glada horan, att det faktiskt finns kvinnor som av egen vilja väljer att leva så – det är då det krackelerar. Då pratar de plötsligt om sina förbannade morsor som de rymt från, och i förbifarten nämner de någon styvpappa eller farbror som har förgripit sig på dem när de var åtta nio år.
Självklart tycker de inte att det har någonting med deras nuvarande situation att göra. De trivs med att visa upp sig, säger de. De gillar pengarna. Och alla män är likadana, skitstövlar allihop.

Pojkarna som säljer sig, då? Handlar det inte bara om att leva ut sin homosexualitet? Och de som inte ens tar betalt? Varför skulle de göra det om de inte gillade det?
På barn- och ungdomspsyket i Malmö fanns en kille som törstade efter ömhet. Han brukade gå ner till runkbåsen på videoklubbarna och suga av någon gubbe, bara för att få lite närhet. Sedan kom han hem till mig och grät.
Sedan hade vi värstingtjejerna, de som hade placerats i det ena fosterhemmet efter det andra sedan deras egen pappa förgripit sig på dem – de blev ständigt utnyttjade av de nya styvpapporna. Styvmammorna blev förbannade och slängde ut dem – eftersom de förfört deras män. Dessa tjejer hade för länge sedan förlorat känslan av hur mycket deras kroppar var värda. När de behövde pengar gick de ner på horgatan och plockade upp en torsk.
”Men bara de som är fräscha.”
Nu läser jag att tonårstjejerna i Båstad tar betalt för att hänga med bratpacket från Stockholm på efterfester – och ligga med dem. En ny sorts prostitution, men långt ifrån något drömyrke. Undersköterska är inte så illa ändå.