I Umeå sken solen minsann! Och vad de springer fort i Umeå! Jag som hade tänkt ta det långsamt och springa och vinka till folk. Nu fick jag bara hänga på och jag insåg att jag nog sprang rätt jättefort när jag både fick kramp i vaderna och håll. För det får jag aldrig. Så mycket anstränger jag mig sällan.
När jag tittade på klockan så trodde jag knappt mina ögon. Jag låg på en medelfart på 5:31! Och sprang i mål på 27:28! Helt otroligt!
Det var bara några månader sedan jag tänkte att jag aldrig kommer att komma under 30 minuter på halvmilen. Än mindre en sådan här dag när jag är förkyld och seg och hade proppat i mig godis som underbara Topphälsa-Lotta gick runt och medicinerade oss allihop med. För tröttman var total i sponsorbyn. Jag var rent svimfärdig innan jag fick godis.
Än mer förvånande då att jag lyckades hålla ett sådant tempo och hålla i det, dessutom. Det senare är jag övertygad om att det berodde på alla fantastiska hejarklackar på vägen. Med ballonger och dans och ramsor och flaggor och små barn och äldre herrar som sjöng i kör och saxofonspelande orkestrar och hela familjer som gått man ur huse bara för att heja fram oss. Umeå tar alla gånger hem hejarklackspriset under Vårruset 2015!
Starten var förresten lite annorlunda – startgrupperna fick tre amerikanska fotbollsspelare som ”harar” att försöka jaga ifatt. Tokigt! Banan gick genom Hedlundadungen och in i villaområdet på Rödäng där bästa hejarklackarna fanns. Tredje kilometern bjöd på lite uppförsbackar och sedan föstes vi genom ”koporten”, en tunnel som korna föstes ut genom i gamla tider när de skulle ut på grönbete. Vidare genom villagatorna och mot Tallparken och Sandåkernområdet, längs med Tvärån och över en liten fin bro innan vi kunde se målområdet. Återigen bjöds på saxofoner och dans och musik och hejarrop och det blev en härlig spurt i mål. Plus en extra välfylld goodiebag! Det tackar jag speciellt för.
Jag vet att det har debatterats en del om goodibagarnas innehåll på Vårruset – och här är mina fem cent:
Jag är uppfostrad så att man blir glad och tacksam när man får en gåva. Man kan inte ställa krav på en gåva. Är det någon tvättlapp man inte vill ha, så går det alldeles utmärkt att slänga den. I övrigt är väl innehållet rätt klassiskt: Dricka, banan, proteinbar, chokladbit.
Och allvarligt talat, har vi inte viktigare saker att uppröras över i samhället av än innehållet i en goodiebag?
