Movitz hittade ett par gamla rollerskates längst upp och längst in i garderoben hemma.
”Kaaaan jag inte få åka till skolan i rullskridskor, mamma?”
”Men de är nog lite för små”, försökte jag.
”Nehej!”, sa han bestämt och tryckte ner fötterna i pjäxorna.
Det måste göra ont, tänkte jag. Men sa inget. För har Movitz bestämt sig så har han.
Alltså fick han åka rullskridskor. Nerför trapporna, nerför rampen, ut på gatan och iväg. Jag trodde han skulle slå ihjäl sig, men det gjorde han alltså inte. Faktum är att det gick ungefär som på vanliga skridskor i vintras. Killen är totalt orädd och bara kör. Glad och lycklig.
När vi skulle gå hem ville han spänna fast sig i rullskridskorna igen. De andra barnen tittade imponerade:
”De ser ju alldeles nya ut!”
Joel visade honom några bra tricks för att åka fortare och säkrare.
Häpp, så åkte Movitz snabbare och bättre. Jag älskar när ungar lär varandra nya saker!
Vi gjorde ett stopp i lekparken där Elliot och kompisen Noel cyklade runt medan Lykke fick gunga. Och där fick skrotsamlar-Movitz syn på ett trasigt paraply.
”Jag vet! Om jag fäller upp paraplyet kan jag flyga fram!”
Det blev väl lite si och så med flygandet, men han hade väldigt roligt. Ända tills han satte sig på bänken och pustade.
”Okej mamma, du har nog rätt. Det gör lite ont.”
Han tittade finurligt på mig.
”Men det gör inget. Nu vet jag ju att jag kan åka rullskridskor också!”
KOSTNAD: Gratis
BETYG:
Gunnar: 3. ”Alla behöver ju inte göra samma sak. Man kan prova varandras saker, blanda varandras prylar och testa”.
Hillevi: 3. ”Jag blev lite sugen på att testa själv. Finns det någonstans man kan hyra rullskridskor i Stockholm?”
Elliot: 5. ”Det var roligt att cykla med Noel”.
Movitz: 110! ”Det är bättre med skridskor på is. När man åker rullskridskor är det en massa övergångsställen i vägen hela tiden.”
Lykke: 3. ”Det var roligt med alla kompisar.”