Jag måste vila i dag och jag tänker att det är bra. Att det är bra att jag får öva mig i att vila också. För jag vill, vill, vill så mycket hela tiden. Har så mycket spring i benen att jag får kramp i vaderna av att sitta still.
Åtminstone i högervaden.
Och det kan dessutom bero på att jag sprang en halvmara, men det vill jag inte tro på, för det blir bättre när jag springer och tränar. Begriper ni det? Det gör knappt jag. Men det har väl något med endorfiner, cortisol och blodgenomströmning att göra. Kroppen är fantastisk.
Läste ni förresten att man kan bota migrän genom spinning?
Jorå. Fast egentligen tog de bara spinning för att skaderisken var som minst där. Fast… tydlingen kan man få stel nacke av spinning. Som kan ge migrän. Haha. Rätt kul.
Träning botar migrän. Så ska det egentligen vara. Hård träning dessutom. Och det är väl därför jag mår så förbaskat bra av att träna. För att träning och frisk luft och detta att vara nära naturen – och skratta med kompisarna – botar så mycket. Och det är väl därför jag klättrar på väggarna när jag inte får.
För fanken vad det är svårt att sitta still. Trots att kroppen är lite trött – vi har ett virus i familjen – och hjärnan lite snurrig. Så vill kroppen i alla fulla fall ut och kuta. Lite. Snälla bara liiite.
Ja ni hör ju.
Tio spänn på att jag snör på mig springskorna och kutar iväg en sväng innan dagen är slut. Tio spänn. Någon som vågar sätta emot?
