Det här är den enda skarpa bilden jag har just nu, från föredraget i Östersund. Det är så fint att jag alltid får en liten tron att sitta i. Mina kompisar Ulf och Bengt kånkar möbler och fixar.
Nu syns inte publiken, men det var ett hundratal i alla åldrar och det blev stående ovationer efteråt.
Alla sa så fina saker och jag ville bara krama världen.
Detta är ett föredrag jag tycker om att hålla. Jag har så mycket att säga, så mycket att förmedla – så mycket värme och humor att dela med mig av, mitt i det svarta.
Ja, jag är mycket nöjd med mina 21 punkter i nya föredraget. 21 livsviktiga punkter. Kom an världen!, säger jag bara. Nu kör vi!
