Två veckor på landet. Gud, så skönt. Vilken idyll. Det var bara att släppa ut tvååringen och låta honom springa fritt ute på tomten och leka.
”Vad skönt det är att vi låter honom få lite mer frihet att springa och leka själv”, sa modern medan hon torkade disken den tredje dagen.
”Vad menar du?”, sa fadern.
”Det har ju aldrig hänt förut att vi släppt honom en sekund ur siktet hemma i stan.”
”Nej, men man tänker ju på det hela tiden. Nu ser jag honom inte, nu ser jag honom inte, undrar vad han gör, usch, a-la-la-la-bingo-bingo-bingo!”
”Och om han är tyst i mer än fem sekunder så vet man bara att det kan betyda två saker”, fortsatte fadern.
”Ja, antingen bajsar han…”
”…eller också är han död”, fyllde fadern i.
Modern skrattade lite ansträngt och sprang genast till fönstret.
”Han leker med vattenslangen.”
Hon log ömt och de diskade vidare under kärleksfull tystnad. Men båda försökte hela tiden låtsas som ingenting, medan de gjorde sig något ärende till ett fönster.
”När jag var liten var det det bästa jag visste, att leka ute i naturen – och det var ingen som hade någon koll på vad man gjorde då”, sa modern.
”Men ni kanske inte hade ett hus så nära vägen”, sa fadern och gick ut på verandan.
Modern hörde hur han klev ut med snabba steg.
”Oj då. Får pappa den där lådan? Jo, snälla, får pappa lådan? Ge pappa lådan nu. Den är ajaj?”
Modern tappade ett glas i golvet och sprang ut.
”Vad nu då?”
”Äsch, det var bara verktygslådan jag råkade glömma härute.”
”Men du kan väl inte glömma…”, muttrade modern och bet sig i tungan. Inte bråka på semestern.
Fadern kom in och ställde verktygslådan ovanpå garderoben.
Modern sopade upp det tappade glaset. Sjutton också, nu var hon tvungen att dammsuga ordentligt så barnet inte skulle få glassplitter i foten.
”Var är han nu då?”, sa hon så oberört hon kunde.
”Därute någonstans.”
Modern torkade händerna på jeansen och gick ut.
Inget barn.
”Elliot?”
Hon gick runt knuten.
Inget barn.
”Var är du? Elliot?”
Krasch, boom, bang.
Modern skyndade mot ljudet. Garagedörren stod öppen. Det som en gång varit ett garage. Nu var det ett skrotupplag.
Därinne satt tvååringen lyckligt med en boll, en skruvmejsel och en hink målarfärg.
”Oj, tappa!”, sa han glatt.
Modern såg tändvätskan och grillkolet och alla farliga verktyg och fick hålla sig i den rostiga gamla saaben som fanns under allt bråte för att inte börja hyperventilera.
”Men hur fick du upp garagedörren, älskling? Du får ju inte vara här själv.”
Egentligen tyckte hon inte att en tvååring skulle vara där över huvud taget, men fadern hade tyckt att det kunde vara kul att gå på sakletarjakt. Och hon ville ju inte verka som en omodern, gnällig mamma.
Men nu hade hon fått vatten på sin kvarn.
”Han var i garaget! Själv!”, sa hon med en förebrående ton när hon kom in i köket igen.
”Fick han upp låset själv? Han är ju ett geni!”, sa fadern stolt.
Modern räknade till tio.
”Men det är ju livsfarligt därinne.”
Fadern låtsades inte lyssna utan gick ut och sparkade boll en stund med sonen.
Modern försjönk i en roman. Äntligen lite lugn och ro.
Efter en stund kom fadern in.
”Vet du var han är?”
Modern blinkade.
”Jag trodde han var med dig?”
”Nej, han gick in för ett bra tag sedan.”
Modern for upp ur stolen och kastade boken över axeln.
”Elliot?!”
Hon hörde ett hostande från toaletten.
När de öppnade dörren stod han glatt och kastade ner moderns smink i toaletten.
”Oj. Tappa!”
Han log och hostade lite till. Modern såg sig omkring. Det låg toapapper över hela toaletten. Rengöringsborsten var inte kvar där hon ställde den i morse. Och i barnets ansikte fanns spår av något som såg ut som rougepuder.
”Älskling, du har väl inte smakat på något på toaletten?”
Det svarade inte tvååringen på.
Men på kvällen kräktes han.
Nästa dag struntade modern i den lantliga friheten och huruvida hon var en modern moder eller inte. Hon följde sin tvååring som en hök, vart han än gick. Med eller utan fader. Ty hon började minnas vad hon faktiskt själv hade sysslat med de där barndomssomrarna på landet. Och det var minsann ingenting som hon tänkte låta sina barn pyssla med utan knäskydd, störthjälm och trepunktsbälte.
