”Är det inte ganska ovanligt ändå med barn som går så långa dagar? De få gånger jag hämtat barnen klockan fem, har de varit sist kvar på hela förskolan! Något jag annars häpnar över är dessa förskolor (förmodligen privata) som stänger kl 16.00. Om man inte kan hämta då, hur gär man? Jo, då har man en barnflicka (!) som hämtar, tar med barnen hem och är med dem tills någon förälder kommer hem (lagom tills barnen går och lägger isg, antar jag). Så ser tydligen livet också ut för en hel del barn. Arbetskamrater till min man har berättat att det är så de löser det s k ”livspusslet” (ett av mina absoluta hatuttryck!). 07.00 till 18.00 är en orimligt lång dag, det håller jag med om. Hoppas innerligt att det är en liten skara barn som verkligen går så långa dagar.
hälsningar Annika”
Svar: Ja, jag måste nog säga att det är bättre med en barnflicka som kan följa barnens behov än att vara i en stimmig grupp. Men samtidigt fattar man ju inte att föräldrar kan vilja jobba sådär mycket när barnen är små. Jag tror de kommer att ångra sig sedan. För man ligger ju inte och säger: ”Jag önskar jag hade spenderat mer tid på kontoret” på sin dödsbädd…
5 kommentarer
Följa barnens behov.. att vara med sina föräldrar? Hur kan en barnflicka tillfredsställa detta behov?
När klockan är 16.00 är det ju inte längre en stimmig grupp på dagis utan endast ett par barn. Hellre hade jag blivit hämtad av en förälder än en barnflicka som kanske inte ens kan svenska (barnflickor är ju ofta från baltländer t ex)
När klockan är 16.00 är det ju inte längre en stimmig grupp på dagis utan endast ett par barn. Hellre hade jag blivit hämtad av en förälder än en barnflicka som kanske inte ens kan svenska (barnflickor är ju ofta från baltländer t ex)
Det är ju kanske inte fråga om att man VILL jobba så långa dagar. I mitt och makens fall är det heltid som gäller (alternativet är inte deltid utan inget jobb alls), och sedan har man pendlingstiden ovanpå det. Man måste ju försörja sig!
Det är min kommentar Hillevi citerar. Håller med dig, Mikaela! De gånger då jag hämtat mina barn sist av alla på dagis (typ tio i fem) har de två större suttit och spelat spel med en personal och den lille har lekt med Duplo…inte någon sörskilt stimmig eller hetsig miljö där, inte.
Och det här med pendlingsavstånd är en viktig aspekt att ta med. Om man t ex bor i södra Stockholm och jobbar norr om stan, då är det elvatimarsdagar inklusive pendlingstiden. Inget snack om den saken. Och det är inte heller bara att flytta. Men barnflicka är ingen acceptabel lösning i min värld. I det avseendet är jag oresonlig.