Första advent och vi lackar mot jul. Hur känns det? Förväntansfullt eller ångestladdat?Så här skriver jag i Kärleksbarnet:
”Jag hatade jularna. Och jag har hatat dem hela livet. De var bara ett långt, helvetiskt lidande. Egentligen hade jag velat gå och lägga mig och sova första dagen på jullovet och inte vakna upp förrän skolan började igen.
Alla andra barn såg fram PMot julen och tjatade om sina önskelistor och julklappar redan i oktober. De handlade julgran och pyntade fint och deras lägenheter fylldes av dofterna från julskinka och köttbullar och lussekatter och pepparkakor.
Hemma hos oss fanns det ingen julgran – de barrar så jävligt – och de enda dofter som spred sig hemma var av utslaget vin och fylla.”
Minst tvåhundratusen barn har en eller två föräldrar som är missbrukare.
Det är minst tvåhundratusen för många.
Läs om iogt:s kampanj En vit jul här.
2 kommentarer
Hej Hillevi!
Jag tänkte bara berätta att jag följt upp ditt inlägg om Vit jul i min blogg och alltså länkat till dig.
Vad roligt att du är gravid igen! Grattis! Jag vet inte om du minns mig men vi huserade på samma forum (aff) när vi väntade våra 03:or och det är roligt att dina ”kåserier” som du bjöd oss på blev ”riktiga” böcker! Grattis till det med! =)
Kram,
AnnaSv
Känner så väl igen mig i det du skriver! Det är först på senare år som jag börjat uppskatta julen, och det ihop med min sambos familj. Mina egna föräldrar orkar jag inte umgås med på jul även om de slutat dricka. Stor kram till dig Hillevi!