Monica om alkismammor

I dag fortsätter DN:s serie om mammor som dricker.
Nu har de intervjuat Britta Berggren Ericsson.
Henne – och hennes bok ”Snälla mamma, snälla sluta dricka” har jag skrivit en krönika om. Jag ska snart lägga ut den.
Men först en bloggkommentar från Monica apropå DN:s artikel:

”Idag (16.11.) fortsätter artikelserien om alkoholistmammor på DN:s Insidan med berättelsen om författaren och journalisten Britta Berggren Ericson. Mycket obehaglig läsning. Artikeln tycks gå ut på att fortsätta förnekelsen och att lägga skulden på någon annan än alkoholisten själv. Britta Berggren Ericson – som själv är utbildad socionom – skriver att hon inte ”visste” att alkoholismen är en sjukdom som går att behandla och att alkoholen påverkar psyket och kan leda till ångest och depression”.
Det gick tydligen inte att ta reda på och ingen informerade henne heller om detta under de två behandlingsperioder som hon ”frivilligt” deltog i – på arbetsgivarens anmodan. Britta Berggren Ericson säger sig ha känt skuldkänslor över sitt drickande, men samtidigt konstaterar hon att som förälder har man ju alltid skuldkänslor. Redan när man åker hem från BB.
/…/
Vid det här laget inser man att människan i fråga fortfarande är mitt i sitt missbruk. En nykter människa skulle ju inte kunna yttra sig på detta sätt. Författaren Britta Berggren Ericson berättar vidare att sonen hade haft psykiska problem i FLERA ÅR och hade fått flera tänkbara diagnoser. I alla hans journaler från psyket finns anteckningar om att mamma är alkoholist.
”Det verkar som OM det ansågs som viktigt i sammanhanget, men ingen försökte någonsin få kontakt med mig för att få veta mer, eller för att prata om hur jag skulle kunna hjälpa Magnus. Det är märkligt”.
Britta Berggren Ericson har varit alkoholist under yngsta sonens (17 år) hela uppväxttid. Tio år totalförnekade hon sin alkoholism. Två gånger har hon fått behandling (senast 2005) – och båda gångerna har hon fortsatt sitt drickande. ”Det var mycket som var bra i vår familj, också”, konstaterar Birgitta Berggren Ericson. ”Jag försökte gottgöra mina barn genom att alltid jobba, slita och släpa och aldrig be någon om hjälp”.”