Så vet man att man är en småbarnsmamma

1. Man har Bamsetandkräm med sig på konferensresan.
2. Sytråd och skoputs i all ära. Men man önskar att man kunde låna en bebis i hotellreceptionen i stället – så att inte de mjölkstinna brösten ska börja läcka vid helt fel tillfälle.
3. Man ligger tvärs över hela jättesängen och dricker äckligt pulverkaffe och läser en hel hög av tidningar – och känner sig oerhört syndig.
4. När fadern ringer törs man inte säga som det är, utan säger att man är på väg ut och är lite stressad. Som straff spiller man ut kaffet över de glassiga tidningarna.
5. Man tycker att det är förunderligt att det finns fjärrkontroller som inte är kladdiga med mat. Och vilka konstiga program det finns, som man aldrig hinner se. Vem tittar på dem? Och vad är det förresten på Barnkanalen? Jaså, de där trevliga sköldpaddorna. Vad bra.
6. Man vill egentligen bara stanna på hotellrummet och beställa in room service hela tiden. Men man vet ju hur det är – så man vill inte vara till besvär. Och jösses vad dyrt allting var. Storebror behöver en ny vinterjacka, så… Man lägger på luren igen.
7. Man går hem klockan ett på natten. För att sängen lockar mer än alla roliga mingelpartaj i hela världen.
8. Man kan ändå inte sova för man ligger och tänker på barnen hela tiden. Hur har de det? Vaknar de och gråter efter mamma?
9. Man håller på att längta ihjäl sig efter de små sparkarna i mellangärdet.
10. Man inser att man är en social katastrof.

6 kommentarer

Ja, det är ju helt faschinerande hur man är.
De gånger jag har varit utan litet barn har jag knappt vetat hur jag ska bete mig.
Hur gör man?
Varför vaknar jag fortfarande mitt i natten? Och varför är det ingen som sliter i mitt hår, sparkar i min mage och snor kudde och täcke?
Jag blir ju helt vilsen. 🙂

Tack & lov är jag inte typen som funderat på mina barn varje ledig sekund … jag har snarare relaxat och hämtat nya krafter på egen hand, vilket är något som fler borde göra …