Äventyr 43: Yoga

IMG 3313

En helt vanlig söndag slog vi till och testade yoga. Vi hade sett anslag vid Ica-butiken, om prova-på-yoga i Älmsta skola. Klockan 16. En finfin tid för barnfamiljer.
Dagen innan hade vi helt oförhappandes träffat en klasskompis till Movitz på loppisen i Grisslehamn. Och därför blev det lite körigt denna söndag, med yster lekträff och nybakade sconesfika hos klasskompisens familj. De hade dock sagt att de också hade en tid att passa, klockan fyra, så det passade oss bra.
Vi berättade om Experimentet och sockerstoppet, och de gillade idén och var för övrigt väldigt sympatiska människor och det kändes lite som när klockan slog tolv hos Askungen för plötsligt så skulle alla lekar och samtal upplösas när klockan var halv fyra.
”Ja, vi måste på prova-på-yoga”, sa jag lite ursäktande. ”Det ingår liksom i Experimentet.”
”Va? Ska ni också på yoga? I Älmsta skola?”
Nu stod vi fyra vuxna och stirrade lite på varandra. Hur stora var oddsen, liksom? Sedan storskrattade vi och klasskompisens pappa packade vänligt nog ner två extra yogamattor till oss. För sådana hade de tydligen massor av.

IMG 3319

När vi väl kom fram till gymnastikshallen på Älmsta skola hade dock både Lykke och Movitz ångrat sig. De skulle inte yoga. Aldrig i livet. Åtminstone inte just i dag.
Men Elliot ville fortfarande prova, med mig.
”Åh, vad bra att ni kommer! Lite yngre människor”, viskade instruktören lättat när vi kom i omklädningsrummet. ”Det är mest äldre damer därinne nu”, mumlade hon och pekade lite diskret inåt själva gympasalen.
Och när vi kom in såg vi att hon hade helt rätt. Vårt gäng sänkte medelåldern med ungefär tjugo-trettio år. Elliot och klasskompisens pappa var de enda killarna.
Först skulle vi berätta om hur mycket erfarenhet vi hade av yoga.
”Ingen alls”, sa de flesta. Utom klasskompisens pappa.
”Jag har yogat i många olika former i tio år. Men det är lugnt – jag har stort utbyte av pensionärsyoga också.”
Yogafröken log lite generat.
”Ni ska inte jämföra er med någon annan, gör bara så gott ni kan.”

Vi skulle börja med att andas. Genom näsan. Det har jag aldrig riktigt kunnat. Helst skulle det låta mycket också – som om man snarkade. Det tyckte både jag och Elliot var vansinnigt roligt. Vi hade lite svårt att slappna av och blunda när det lät så mycket om de andra. Men vi försökte ändå fokusera – och andas, andas, andas och då märkte jag plötsligt hur ledsen Elliot såg ut.
”Jag vet inte varför mamma”, viskade han.
Men jag visste ju att många känslor sitter i kroppen och när de frigörs kan det hända saker. Så jag höll om honom en stund och sedan fortsatte vi med uppvärmningen.
Vi gjorde solhälsningen, trädet och barnet och hundvalpen och kamelen och triangeln och jag vet inte allt. Och säkert inte i den ordningen heller. Jag försökte bara hänga med så gott det gick. Och Elliot gjorde ungefär som jag. Rätt mycket kände jag igen från militärträningen. Plankan och sidoplankan, exempelvis. Och benböj, och jägarvila, fast det kallades för något helt annat.
Svårast hade jag för balansövningarna när man skulle stå på ett ben och peka upp mot himlen med knäppta händer.
Över huvud taget kändes hela yogapasset mest som ett märkligt en och en halvtimmes långt stretchpass. Utan syre. För hela tiden tänkte jag att det hade varit en helt annan femma att göra detta på en äng i stället för i en syrefattig gympasal med lysrör i taket. Då hade jag nog njutit mer. Nu längtade jag mest efter att det skulle ta slut. På slutet fick jag nästan lite av tourettes. Jag ville närmast tvångsmässigt börja vråla ut i en sång. Bara för att man absolut inte fick.

IMG 3322

Så fort vi var klara pustade även Elliot ut.
”Får jag klättra upp i ribbstolarna nu?”
Klart han fick.
Och när vi kom hem fick vi visa de andra lite yogarörelser.

IMG 3326

IMG 3330

IMG 3350

IMG 3358

KOSTNAD: 50 kronor per person.

BETYG:
Gunnar: 1. Jag tror inte att det är någonting för mig. Och sedan har jag aldrig kunnat med Sting, heller.
Hillevi: 2. Fruktansvärt tråkigt, faktiskt. Men säkert nyttigt och bra. Om jag hade fått göra det utomhus så skulle det alldeles säkert öka med några poäng.
Elliot: 3. Det var svårt att andas när man skulle göra en del saker. Man fick ingen luft.
Movitz: 3. Jag vet inte, vad tyckte ni?
Lykke: 10. Jag ville faktiskt vara med och titta vad ni gjorde på skolan, men då var det stängt.

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.