Alla som har spelat fotbollsgolf någon gång i sitt liv räcker upp en hand!
Nej, jag trodde väl det. Det är inte så många som har testat det, trots att sporten har funnits i Roslagen sedan 2008. Men nu är vi i alla fall fem utövare till, som kan räcka upp handen.
I dag svängde vi förbi Nifsta Gård som ligger mitt i den natursköna trakten i Gottröra. Vi hade sett en liten notis om denna udda sport i Norrtelje Tidning och hade ingen aning om vad vi skulle mötas av.
Och svaret på den frågan blev: Vi möttes av en röd brevlåda.
För det var där man skulle lägga betalningen, 275 kronor per familj. ”Scorekort” och blyerspenna stod i en mugg på bordet och det låg en hel drös med välpumpade fotbollar i trälådor vid sidan av huset. I övrigt fick man klara sig själv.
Vi började med att leta reda på första hålet – bara det var en utmaning. Movitz var först ut och sköt iväg ett långskott. I sandaler. Redan där insåg vi att gympaskor kanske var att föredra. Dock inte fotbollsskor med dubbar – det var förbjudet. När han hade skjutit i mål – visade det sig att det var fel hål – nummer tre. Han fick börja om från början och det var inte populärt.
Sedan gick det bättre. Vi skickade iväg en springare – Elliot – och såg på så vis till att flaggnumret överensstämde med numret på nästa hål.
”Jaa, det är tvåan!”, ropade han på några hundra meters håll.
Vi gjorde tummen upp och tog sats.
Jag hade ballerinaskor och fick rätt ont i stortån, men vad gör man inte för sportens skull. Jag klarade första och andra hålet på sammanlagt nio skott. Gunnar ledde med sju skott på två hål. Då blev det plötsligt riktigt spännande.
Hål nummer tre tog vi båda två på sju skott. Sedan drog jag ifrån. Jag sköt från höften och klarade fjärde och femte hålet på tre skott vardera.
”Ha!” sa jag.
Vilket genast straffade sig. För på sjätte hålet sparkade jag ner bollen i ett djupt vattendrag. Jag kunde inte ens nå bollen med den stora fiskehåven som låg bredvid. Gunnar, som var den ende som hade shorts på sig, fick vada i och fiska upp bollen.
Därmed hade han vunnit alla hjältepoäng som fanns och han drog ifrån ytterligare på den fronten när han bar Lykke på axlarna medan han spelade färdigt resten av rundan.
Efter nio hål och två kilometers spring och sparkande i tjugoåttagradig sommarvärme så var alla rätt trötta och vi avslutade med en drickpaus och allmänt larvletande vid nionde hålet.
Utsikten var vidunderligt vacker och eftersom jag vann hela rasket, så tyckte jag att det här var en jätterolig sport. Men ungarna var inte riktigt lika entusiastiska.
KOSTNAD: 275 kronor per familj.
BETYG:
Gunnar: 3. Skön bana i ett härligt tempo, men lite svårt för de minsta att hänga med. Det kan bli ett extra handikapp med ett barn på axlarna.
Hillevi: 4. Vacker miljö och mycket folkligare än vanlig golf. Man kan ha sina vanliga kläder, slipper ha rutiga brallor och en stor bökig golfväska – och får ett par kilometers spring och lek på köpet.
Elliot: 4. Bollarna var lite för hårda och gräset var för torrt, jag fick kliigt gräs i skorna hela tiden.
Movitz: 1. För det var så långt att gå och springa och jag blev så trött.
Lykke: 1000. Det var dåligt för att det kom en grej i mina skor. Det var roligt för mamma sparkade bollen i vattnet och pappa fick bada.