Hjärngympa på hög nivå

I dag gjorde coach Jens en hjälteinsats med hela NMT-gänget. För vi var fyrtio stycken – ”det är ditt fel, Hillevi, för att du skriver så mycket om oss”, skrattade en kille – och Jens fick försöka få ordning på oss allihop.
De andra tränarna och ankarna var magsjuka.
Fyrtio träningssugna kroppar, några alldeles sprillans nya och andra var maratonlöpare – hur skulle detta gå?

Men det blev skitkul. Efter språng upp och ner över vattenfyllt dike och zickzackdans med språng plus 184 (!) armhävningar och 50 situps och ett okänt antal benböj så delades vi in i grupper om sex, blandat med superatleter och nybörjare, och så fick vi i uppgift att utföra:

* Fyra bärningsrundor av minst två stycken lagmedlemmar varje gång.
* Fem löprundor med klättring uppför brant och hopp över staket.
* 225 armhävningar
* 225 halvcirkelslyft av kompis
* 450 benböj.
* 4 hjärngympeuppgifter att lösa.

Och nu när jag ser det skrivet på ett blogginlägg såhär, så börjar jag inse varför jag är så matt i benen. Men det var inte riktigt slut där, vi skulle köra två intervaller i Tonys backe också, the very very jättesega mördarbacken.
Och där någonstans tog luften slut för mig. För när vi skulle kuta hem var jag tvungen att ansluta mig till ”den långsamma gruppen”.

Note to oneself: Måste komma ihåg att ta med mig Bricanylen på långpassen. Den verkar bara en dryg timme.

2 kommentarerSkriv en kommentar

  1. Victoria, man missar alltid ett toppenpass. Flera gånger i veckan känns det som. Men å andra sidan så finns det många toppenpass man kan vara med på, fortfarande. Eller hur.

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.