Varför ska man hålla på och larva sig med pepparkaksformar när man kan gå loss på rejälare saker, som hockeygubbar?
Movitz har helt klart talang för att skapa med lera och papp.
Dagen innan kom han med en kartongbit till mig och sa att ”Mamma, det där är du och två önskningar”.
”Jaha, tack”, sa jag lite middagslagningsstressat och lade undan kartongbiten i fönstret.
Det var inte förrän jag såg månljuset strila in bakom kartongbiten senare på kvällen, som jag såg det: Ja, han hade nogsamt klippt ur formerna av en kvinna och två stjärnor som föll på himlen.
Fantastiskt.
Jag blev så rörd så jag började gråta.
