(Krönika publicerad i Allas Veckotidning 2010)
För ett tag sedan visade det sig att Finnair och Air France tar ut en ”fetmaavgift” för överviktiga passagerare. Även Ryanair har planer på att införa en liknande avgift. Detta väckte stor uppmärksamhet i resevärlden.
”Som överviktig tycker jag att det här är oerhört kränkande. Människor ska väl behandlas lika, oavsett hur de ser ut? Eller vad tycker du?” frågar Åsa i Skogås.
Ja, självklart ska de det. Allt annat slår snarare tillbaka mot flygbolagen än mot de överviktiga. Nu när tiderna är så turbulenta så borde flygbolagen vara aktsamma och respektfulla mot alla sina kunder. Annars kan de fara och flyga, vad mig anbelangar.
Men hur allvarligt bekymmer är det här egentligen? Visserligen larmas det hela tiden om den stora fetmaexplosionen som hotar västvärldens befolkning, och visserligen är det snart tio år sedan jag reste runt jorden som om jag hade klippkort. Men jag har aldrig någonsin upplevt att just tjockisar skulle vara ett stort problem ombord.
Snarare då alla skrevande bredbenta män som brer ut sig över både benutrymme och armstöd så vi medpassagerarna får krypa ihop som fågelungar bredvid.
Men är det någon som föreslår att alla skrevande män ska betala dubbel avgift på flyget? Eller att vi som vecklade ihop oss till en halv person får åka för halva priset? Nej, just det.
Nuförtiden får man tydligen flyga på tjocka människor lite hur som helst. Den välformulerade P3-spanaren Jessika Gedin sa en gång att ”tjockisen är den nya negern”. Det ligger en hel del i det. Kroppshyddan har blivit en klassfråga. Smala människor, som för många är ett ouppnåeligt ideal, har förvandlats till förstaklasspassagerare, medan de överviktiga är andra eller tredje klassens människor. Och behandlas därefter. Det har ingenting med volym eller musikinstrument att göra. Sedan får Finnair säga vad de vill.
Men i ödmjukhetens namn, jag kan ju ha missat något, tänkte jag. Det kanske har skett en veritabel explosion av tjockisar på flygen de senaste tio åren.
Jag frågade min vän Morris, en man som tillhör guldkortsresenärerna och har en del likheter med superflygaren George Clooney i nya filmen ”Up in the air”.
Har du varit med om att en överviktig människa inte fått plats i sätet?
”Ja, kanske fyra-fem gånger på 3500 flygningar. Det är inget utbrett problem.”
Vad tycker du om fetmaavgift på flyg?
”Ojojoj. Bara definition av ”normal” är något serviceföretag ska vara oerhört försiktiga med. Jag utgår ifrån att flygbolagen med samma konsekvens då inför ”arabavgift” eftersom folk som ser arabiska ut fördröjer incheckningen, en ”judeavgift” för att man måste servera koshermat och en ”blondinavgift” eftersom blondiner behöver extra förklaringar vid säkerhetsgenomgången. Nä, vilka dumheter! Flygbolag och serviceföretag med taskig människosyn anlitar jag inte. Punkt slut.”
Tack Morris. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Och för övrigt anser jag att alkoholen och de där gaserna man får i magen på flyget är ett mycket större problem än alla extrakilon tillsammans. Men det är en helt annan krönika.
