För nästan ett år sedan skrev jag en artikel i mama som handlade om de fina blyga barnen. De där som står lite i bakgrunden och ser allt, och kan analysera och tänka efter, innan.
När jag pratade med Malin Alfvén sa hon att det inte är en slump att så många blygisar blir skådespelare och journalister. De gör ju research halva sitt liv…
I dag har Lotten Wiklund en fantastisk artikelserie på DN:s Insidan om bekräftelsebehov. Fantastiskt intressant, inte minst eftersom jag ju älskar Annika Lantz och hennes halsbrytande hjärna.
”Visst, man borde väl förstå att alla inte kan älska en. Men jag har lite svårt att acceptera det. Jo, alla kan faktiskt älska en!”
Haha.
Ja, sådär kan jag också känna ibland. Jag är också en blygis. Blygisar med bekräftelsebehov, BMB, det skulle kunna bli en ny folkrörelse.
