Min fyraårige superhjälte

”Movitz, vet du att du är min superhjälte? Fast du är så sjuk så är du glad i alla fall.”
”Ja, mamma, jag kan fånga spindlar om du är rädd för dom.”
”Fast jag är ju inte rädd för spindlar.”
”Vad är du rädd för då?”
”Dumma människor.”
”Mamma, tokfrans, de får ju inte plats i ett glas.”
”Nej, det såklart.”
”Vad är du rädd för mer då, mamma?”
”Jag vet inte. Kanske stora björnar och lejon. Om jag hade mött ett lejon hade jag nog blivit ganska rädd.”
”Då kan jag skrämma iväg dem till dig.”
”Vad bra.”
”Och jag kan lyfta bussar, så de inte kör på någon. Det gör superhjältar.”
”Ja, det här du rätt i.”
”…och hjälper alla, alla barnen och alla djur och hela staden. Jag kan rädda allihop för jag är superhjälten Wahl!”