Den sjöng de på Luciabalunsen på skolan i fredags. Det var så fint, så fint när de små sjöng om ”den här planeten vi bor på”.
Men det var inte förrän sexåringarna sjöng ”Bjällerklang” på kinesiska som tårarna började rinna. Herregud, vilka ungar. Vad de kan.
Och Elliot, den tidigare så blyge, satt på scenkanten och sjöng för full hals.
Har jag sagt att jag är stolt över honom? Har jag det? Jag är vansinnigt stolt över honom. Kom ihåg det.
1 kommentar
Så roligt att läsa! Min egen blyge son vägrade vara med i förskolans luciatåg. Nästa år har han börjat i förskoleklassen, man vet ju inte vad som hänt tills dess. Fick dåligt samvete för att jag var irriterad när han vägrade vara med, egentligen borde jag ha haft inställningen att det är en bonus om han vill vara med på en sån här sak.
.-= Johanna M´s last blog ..Luciakaos II (med Happy End) =-.