Elliot går från klarhet till klarhet. Nu kan han till och med åka skridskor. Om än något stapplande. Och jösses vilka flashbacks jag fick till min egen barndoms skridskoplågor.
Men fint var det. Och vi pratade om Astrid Lindgren som hade sin lägenhet alldeles där, på Dalagatan. Hennes ande svävade över oss när Elliot, superstolt och lycklig, kom åkandes till mig och sa:
”Jag skulle bara åka in och få lite pussar och kramar.”
