Vissa dagar blir ingenting som det ska

Dagen började med att jag knäppte behån bak och fram. Sedan fick jag en dusch med handsprit i ögat. Och på den vägen är det.
Jag skulle klippa Lykkes lugg (hon kunde inte se något). Men hon var inte riktigt med på noterna. Och när pojkarna gallskrek för att de satt och nöp varandra (i bröstvårtorna av alla ställen) rusade jag ut för att rädda livet på mina barn.
Och kom tillbaka till en Lykkeliten som hade blivit HALV-klippt av Gunnar.
Pappa Gunnar må ha många talanger. Men att klippa lugg är inte en av dem.
”Men herregud Gunnar, vad har du GJORT!”
Hon såg verkligen ut som om hon hade varit i slagsmål med en trädgårdssax.
Jag var tvungen att lägga mig och vila en stund.
Och andas djupt.
Sedan tänkte jag att ”jag får väl jämna till det när hon somnar”.

Hahaha. Alltså, hela förmiddagen har jag gått omkring och bett om ursäkt för att vi misshandlat vår fina lillflickas hår. För att vi är sådana usla amatörföräldrar.
Sedan somnade hon. Äntligen.
I framstupa sidoläge i sängen.
Inte helt bra.
Har ni försökt klippa någon i den ställningen?
Hon har vaknat tre gånger redan och jag har bara kommit halvvägs.
Ack ja.
Denna dagen ett liv.

ps. Om någon av er bloggläsare är hejare på att klippa ettåringar så säg bara till! Vi kan betala i guld, kärlek och evig tacksamhet.