Wanja – lite maktkåt kanske

Ja, pardon my french. Men jag kan inte släppa det här med att Wanja Lundby-Wedin sitter i 24 styrelser. Och även om hon nu ska trappa ner på en del av uppdragen, så känns det så fåfängt att vilja sitta i tjugofyra styrelser.
Jag menar, alla som har suttit i EN styrelse för en bostadsrättsförening vet hur mycket jobb som krävs för att ha koll.
Tjugofyra känns… som brist på självinsikt. Om man ska vara snäll.
Eller som om man bara vill samla på sig så mycket makt som möjligt. För att kunna visa upp och säga kolla, kolla, kolla vilka många styrelser jag får sitta med i då. Kolla, kolla, kolla, jag är mycket viktigare än du!
Allting verkar vara en tävling just nu.
Den som får flest bonusmiljoner vinner.
Den som sitter i flest styrelser vinner.
Skit samma sedan om ingen normal människa kan göra av med 62 miljoner eller om man har noll koll på läget.
Eller vad är det hon brukar säga, Wanja:
”Det känner jag inte igen.”

Behöver jag säga att jag använder det uttrycket rätt flitigt här hemma?
”Var är mina strumpor?”
”Det känner jag inte igen.”
”Är mjölken slut?”
”Det känner jag inte igen.”
”Har du fått sova någonting i natt?”
”Det känner jag inte igen.”