Ja, nu har jag ett glänsande kök. Det är nästan så jag inte vågar gå in i det. Genast tappade jag ett barnmatsburklock i ren nervositet.
Haha.
Ja, Renata har verkligen gjort ett fantastiskt jobb.
Och för er andra städ-tjänst-oskulder så kan jag berätta hur det gick, och hur jag gjorde.
1. Jag hade inte förstädat. Jag gick hela tiden och tänkte Hantverkare, hantverkare, hantverkare. Som om det är vilken hantverkare som helst som skulle komma hem, och då hade jag ju inte tokstädat. Plockat undan, javisst, så de kom åt. Men that’s it. Så det gjorde jag bara nu också. Plockade undan och ställde fram kemikalierna, som jag hade blivit tillsagd.
2. Renata kom tio minuter före utsatt klockslag. Hon skulle vara här i två timmar. Hon såg fantastiskt snäll och trevlig ut. Men förstod först inte att hon bara skulle göra rent i köket, så först följde hon efter mig i alla rum och trodde att jag skulle ge instruktioner.
Då skämdes jag lite. För det såg ju för jäkligt ut i de andra rummen (de städade jag medan hon gjorde rent på toan, som ett slags straffarbete för mig själv.)
3. Sedan satte hon igång. Och jag fick ta hand om Lykke, som tjoade lite. Jag kunde jobba och amma medan hon gjorde rent köket. Och jag skojar inte när jag hörde att hon slet nonstop. I en och en halv timme i köket.
Hantverkare, hantverkare, hantverkare tänkte jag. Mitt nya mantra för att slippa dåligt samvete.
4. Men den enda gången jag tyckte att det var riktigt, riktigt jobbigt var när hon tog toaletten också.
Då skämdes jag på riktigt. Så det kommer jag aldrig att göra igen. Toaletten får vi ta själva. Punkt slut.
Men köket blev skinande rent. Jag visste inte att spisen och spisskyddet kunde bli så rena. Jag började nästan gråta av rörelse. För att inte tala om kaklet. Det glänser så man kan spegla sig. Jag gick omkring och bara tog på allt. Dörrar och spisfläkt och handtag.
Och när Renate gick stod jag och neg i dörren. Tack, thankyou, thankyou!
Jag kommer säkert att beställa en städtjänst från Cleaning Lady igen. Inte minst i köket. Och väldigt gärna Renata.
Tack Netxtra, för att jag fick pröva på.
