Årets bästa dag

I går satt vi i sommarbersån hos grannen Cattis och fikade. Solen var på väg ner och det var sådär överjordiskt vackert som bara en svensk sommarkväll kan vara. Gunnar satt i den blåmålade trädgårdssoffan med Lykkeliten i knät och pojkarna sprang tafatt med grannpojkarna. Schwosch! Schwosch! Schwosch! sa det när de sprang förbi oss.
”Hehehe!”
Det var Lykke som skrattade. Vi tittade förvånat på henne.
”Hehehehehe!”
Allting stannade upp. Samtalet tystnade, kaffekopparna ställdes ner och bullarna låg halvätna på bordet.
”Hehehehehehehehehehe!”
Hon gapskrattade, så det kluckade i hela magen. Som en gammal söt tant som sitter på en parkbänk och plötsligt får en akut fnissattack.
”Men kolla, tjejen har humor!” sa Cattis och sprack upp i ett stort, varmt leende.
Nu skrattade vi också, medan pojkarna fortsatte springa förbi oss.
Schwosch! Schwosch! Schwosch!
”Hehehehehehe!”
Hon skrattade säkert i två minuter.
Sedan kräktes hon.
Det var nog årets bästa dag.