Trots 30 år med förbud mot barnaga så ökar misshandeln av barn. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet och Bris.
Jag har vetat om detta ett tag och frågat runt. Vad beror det på? Varför nu? Men ingen vet.
En del proffs på barn och föräldrar funderar på om det kan ha att göra med att åldern på förstföderskorna ökar. Att vi inte skulle vara beredda på en uppoffring och det tålamod som krävs för att ha barn.
Men jag vet inte.
Jag är mer inne på supernannyhållet – att det har blivit okej att straffa barn. Att det är barnen som ska stå i skamvrån när det så tydligt är föräldrarna som brister.
Vad tror ni?
5 kommentarer
Du har fel. Som vanligt.
Förändrad syn på att barn ska ”straffas” kan säkert spela in. Och så har vi ju inte haft så hög alkoholkonsumtion på 100 år. Tror att det påverkar väldigt mycket. Men alltför sällan kommer denna fråga in när man skriver om våld.
Jag tror faktiskt inte alls på supernanny-spåret. Nu har ju dessutom pendeln svängt tycker jag mig märka.
Men jag tror att det kan finnas flera anledningar. En av dem är att barn i dag har lättare än tidigare att kommunicera att de blir misshandlade. De vet var de ska vända sig och kan dessutom prata anonymt om det på nätet med andra och hämta kraft därifrån, vilket i sin tur kan göra att de tar kontakt med Bris eller någon vuxen. I så fall har ju mörkertalet blivit mindre.
Det andra tror jag har att göra med att dagens föräldrar mer än tidigare generationer är pressade av högre krav både i yrkeslivet och privatlivet. En förälder som känner sig pressad och dessutom kanske sover för lite kan nog lättare gå över den förbjudna gränsen.
Betydligt fler kvinnor/mammor står för misshandel än vad vi vill tro.
Ta bort PK stämpeln och ”outa” dom.
Viktig fråga. Tror att det är en blandning av allt det du skrev, fast kanske mest det där om att pressen ökat, som en kommentar sa. Det räcker liksom inte att vara en mysig och gullig mamma, utan man ska vara perfekt på alla möjliga plan. Och det är det ju ingen vettig människa som är.
Tyvärr tror jag också att många får barn utan att egentligen sätta sig in i allt som krävs. Idag är det mer ”coolt” att liksom ”Äh! Jag behöver inte läsa några töntiga böcker eller träffa andra föräldrar”, men sen står man där med en trotsunge och så…Ja. Du fattar.
Hemskt, hemskt. Själv är jag mer inne på lat- mammastilen, meaning vara en fantastisk mamma och relativt fantstisk på mitt jobb, men det där PMellan får lite stå på hold. Man måste softa med familjen också.
Skriver sällan kommentarer på bloggar, men nu när jag för en gångs skull skriver på din måste jag bara säga att du har så helt fantastiskt kloka åsikter och att du slår huvudet på spiken i stort sett VARJE GÅNG! Dessutom verkar du vara en sådan himla gullig och förstående mamma.
KRAM!