Vad är vi rädda för?

Jag har gjort bokmärken på så många ställen i Ingela Agardhs bok ”Den största nyheten”. Små hundöron för stor livsvisdom. Så här skriver hon:

”Jag fick höra Georg Klein, tumörbiologen och författaren, säga: ”Det är inte Europa som är krigsskadat, det är Sverige som är fredsskadat.”
Den meningen har följt mig i många år, framför allt när jag bytte ut fredsskdat mot trygghetsskadat. Den sysselsätter mig fortfarande. Vad är det som gör tryggheten så viktig i Sverige? Varför är det så att den som lever längst vinner? Varför är det en katastrof att misslyckas? Varför ingår inte sjukdom och död i det svenska livet? Varför dricker så många svenskar så mycket? Vad är vi rädda för?”

Ja, vad är vi så himla rädda för?
Och vad är det vi letar flyr ifrån? undrar Ingela:

”Alkoholen tycks mig vara en flykt från livet. Eftersom jag själv i princip slutade dricka när min man blev nykterist har jag upptäckt hur viktig alkoholen är för människor. Säger jag ”Jag har slutat röka” kommenterar alla det med ”Åh, vad duktig du är!”. Berättar jag att jag slutat dricka blir omgivningen bekymra, undrar över hur jag mår, och om jag har alkoholproblem. Jag blir faktiskt ett hot mot deras egna alkoholvanor. Mången tillställning har jag varit på där det har funnits hur mycket vin och sprit som helst, men bara en Ramlösa. Mina föräldrar var sällan berusade, men drinken och vinet var viktiga för dem. Som sagt, att kunna umgås nyktra existerade inte.
Varför är det så för så många? Mig också, tidigare. Vågar vi inte låta livet göra ont? Tror vi inte att vi räcker till som vi är? Söker vi ett sammanhang där vi får göra bort oss och där skammen till och med blir ett band mellan oss som umgås?”

6 kommentarer

Varför måste det polariseras så mycket kring alkoholen? Ta det lugnt. När jag var gravid t ex (innan det syntes) drack jag ingen alkohol. INGEN brydde sig. Ingen har någonsin brytt sig överhuvudtaget vare sig jag druckit eller inte. MAN FÅR GÖRA SOM MAN VILL! (Skulle någon bry sig är det ju dennes problem.)

Polariseras var ordet. Jag avskyr att vara berusad och tappa kontrollen men jag älskar ett glas fylligt rött vin till lammkotletterna. Vatten är inte lika gott. Mjölk är helt uteslutet (när såg ni en vuxen människa i Italien eller Frankrike dricka mjölk), alla kolsyrade drycker är bla ha, rapar i en vecka efter det. Jag håller med om att det skulle vara OK att tacka nej till vin och sprit utan att människor ska börja truga, lika OK ska det vara att kunna dricka 1-2 glas vin då och då utan att bli beskylld för att vara i behov av snuttefilt och diverse. Vin är GOTT och inte bara berusningsmedel.

Glömde skriva att jag instämmer i att Ingela A verkar (verkade) vara en härlig person, ska absolut köpa boken. F övr tycker jag förutom att ett och annat glas vin är gott och gör gott att man ska ha respekt för alkohol och vakta lite på sig själv så att det inte bär iväg. Men fanatism och svart/vitt seende har aldrig fört världen framåt.

Ingela Agard var en klämmig kvinna, men också journalist och tränad i att tillspetsa situationer. Att hon inte inser att hon, med kroppen full av cellGIFT, väljer att leva så hälsosamt som möjligt för övrigt är insiktslöst.
En vän till mig håller just nu på att dö i lungcancer. Han får tuffa cellgiftsbehandlingar. Jag har följt hans metamorfos och från att ha varit storrökare blev han i ett slag rökfri. Han är mycket mån om att äta hälsosam mat, vilket jag aldrig märkte tidigare. Om han skippat helgens vinintag vet jag inte – jag har inte total koll på honom – men det skulle inte förvåna mig. En intressant förändring är att han har blivit mer social. Detta har tagit knappt två månader. När vinden vänder vänder vi kappan med den.