Fartränder på näsan

I dag är det första juni. En helt ny månad med Lykke. I dag är hon hela tre veckor gammal. Lilla gumman. Hon ser verkligen ut som en liten gumma när hon skrynklar ihop ansiktet och trycker ut en liten prutt.
Men nu är hon nöjd och glad igen. Ligger långa stunder och jollrar och viftar med sina ivriga händer i mitt knä. Allt är som vanligt. Hon äter och kräks och sover med sitt vackra ansikte och halvöppna mun.
”Hon har ett märke på näsan”, sa svärmor.
Ja, det har hon. Jag tänkte att det kom när hon föddes. Det är en himla trång passage de ska igenom, de små liven, och då är det väl inte konstigt om näsan blir lite intryckt. Själva näsan har vecklat ut sig, men det röda märket är kvar. Som två små fartränder på nästippen. Det gick ju så fort när hon kom ut. Fyra minuter. Klart man får fartränder på näsan då.