Fyra ljus för min älskade farmor


Badflickor på 30-talet, farmor Svea till vänster på bilden. Publicerad av Hillevi Wahl.

I dag ska vi till farmors grav och tända fyra ljus. Hon föddes just på denna dag, 3 november 1908, och blev nittio år. Jag var hos henne när hon dog.
”Nu måste jag gå till mommo”, sa hon. Och somnade in.
Hon hade levt klart, min farmor, och hon visste inte ens att pappa hade cancer och skulle dö året efter. Mamma dog nästan samtidigt som han. Och det kändes som om alla bara dog de där åren.
Jag tror inte riktigt jag fick en chans att sörja farmor just då. Det har kommit efteråt. Och nu som vuxen och mamma undrar jag ofta vem hon egentligen var. Min fina, tokiga farmor som lagade mannagrynsgröt och gungade mig ända upp till himlen. Hon låg under köksbordet när kanonkulorna ven under Finlands frihetskrig och stod bara något år senare som värsta utvandraren med sin mamma och alla sina syskon i Stockholms hamn. Hon fick ett slitsamt liv, min farmor, men behöll alltid humorn. Jag är så tacksam för att vi fick ärva den, pappa och jag. Utan hennes härliga humor hade vi inte heller överlevt.
Svea Cecilia Wahl, född Särnholm. I dag tänder vi våra ljus för dig.
(Det är alltså farmor till vänster på bilden. Pappa Ove står i mitten och faster Edith till höger. Alla i lika fina badkläder.)

1 kommentar Skriv en kommentar