I dag fyller Vickan 30 år.
Grattis, grattis. Det lär komma några på hennes kalas.
När jag fyllde 30 kom bara 3 av 60 bjudna… Det har jag skrivit om i den här krönikan.
En av mina mest lästa, för övrigt. Värre än så blir det tydligen inte. Både Metro och andra tidningar ringde upp och gjorde reportage om det där.
Jag är inte särskilt orolig för att Vickan ska sitta ensam och ledsen. Då är det värre med det här att hon är trettio år och barnlös. Herregud, hon är ju inte ens förlovad. Än mindre gift. Och det vet man ju hur det är med kunglighetheter. De är lite konservativa. Om man säger så.
Så Vickan lär hinna bli både 31, 32 och 33 innan det blir några barn gjorda. Och då kommer alla tidningar att vara fulla med riskstatistik på hur många som har kromosomförändringar och andra hiskeligheter som naturligtvis inte får förekomma på ett slott.
Gäsp.
Hörru Vickan. Jag tycker att du ska skita i alltihop och gå hem och hångla med Daniel redan nu. Vi ser ju hur du längtar. Så skit i traditionerna och gå hem och gör lite barn! Så moderna måste vi väl ändå vara i det här landet att vi skulle älska varenda unge som du ploppar ut! Eller?
Katerina ger dig för övrigt lite bra tips inför 30-årsdagen.