Mail om pappor

Michael skriver:

”Själv har jag kämpat för att få vara med min son sen vi skiljde oss. Då
var min son sju månader gammal. Nu är han tre år och åtta månader. I förrgår gick min sons mamma med på växelvis boende. Det efter att en vårdnadsutredning kommit fram till att jag är viktig för min son, att han vill bo med mig och att det inte finns något att anmärka på hos mig. Det tog mig mer än treårs kamp. Hur många orkar det? Hade du orkat det? Tre år utan ett vettigt umgänge? Blunda och föreställ dig att dina barn försvinner i fyra månader utan att du vet var de är? Du får ingen förklaring men du får träffa dem i två timmar. Och alla tycker det är helt ok. Hur hade du orkat?”