”Va? Ska jag inte få gå på Nobelfesten i år? Jag förstår ingenting!”
Ja, det var inte jag som sa det där, utan prinsessan Lilian. Och hon sa det naturligtvis på engelska, som alltid, till någon frågvis människa från kvällspressen.
Sedan var karusellen i full gång. Hovet sa att den 91-åriga prinsessan skulle få stanna hemma ”med ålderns rätt”. Svenska folket rasade. Hon hade ju, trots allt, spridit glans över festligheterna sedan 1976. Det var ytterst nära att demonstrationstågen började välla in från landsbygden för att paradera förbi framför drottning Silvias fönster under parollen LÅT PRINSESSAN PARTAJA!
Men när hovdamerna meddelade att Lilian faktiskt tackat nej till middagen, och glömt av det, så åkte banderollerna in i garderoben igen.
Men kan man bli för gammal för att gå på fest? undrar Gunilla från Kalmar.
Ja, det är klart att man kan. När min farmor fyllde nittio så fick vi ha hennes födelsedagskalas i sängen på långvården. Det gick, det med. Men det var ju ingen Nobelmiddag precis.
Huvudregeln borde vara att om man bara kan ta sig till festlokalen, så får man partaja så mycket man orkar. Jag antar att hovet ville skydda prinsessan Lilian från alltför mycket uppmärksamhet. Men visst skulle det vara skönt om någon av de kungliga högheterna bröt lite mot protokollet ibland?
Jag förstår uppriktigt inte vad kungen och Silvia var rädda för. Att hon skulle somna i ananasparfaiten? Eller gå och sätta sig vid fel bord? Hade det i så fall inte kunnat bli riktigt festligt?
Prinsessan Lilian verkar dessutom vara den fartigaste i hela sällskapet. Varje gång prins Bertil plingade i glaset för att hålla tal, så viskade hon ”kiss!”. Vilket inte betydde det de andra småleende tanterna i sällskapet trodde, utan helt enkelt Keep It Short, Stupid!
Och efter en fest tackade hon med repliken:
”I never thought one could have such fun with ones legs together!”
I stället för att gömma undan prinsessan Lilian på ålderns höst, så borde det svenska kungahuset lära av England. De visade upp The Queen Mum som den största och mest glittrande juvelen i sin krona.
Drottningmodern Elizabeth var britternas älsklingsmormor och ginfabrikanternas drömkund. Britterna brukade säga att hon uppnått sin aktningsvärda ålder, 101 år, för att hon var marinerad i gin. Och hon älskade att skratta. Allt som skulle vara strikt och formellt, men gick galet, fick henne på humör.
Hon brukade imitera komikern Ali G, till småprinsarnas stora förtjusning. Och när William åkte iväg till universitetet sa hon åt honom att bjuda med henne på alla roliga partyn.
”Men det skulle jag aldrig ha vågat. Hon skulle ha dansat oss andra under bordet!”
Ingen klagade någonsin på hennes uppförande – inte ens när hon övertrasserade sina tillgångar med sisådär 50 miljoner. För vem kan bli arg på en charmig och excentrisk supermormor?
Hon hade för övrigt sin egen teori om varför hon hade blivit över 90 år:
”Det beror på att jag älskar livet så mycket!”
Så släpp gamlingarna loss, det är vår! Även om de inte orkar dansa hela natten så lovar jag att de har en hel del bra historier att bjuda på.
