Saker man har med sig

Varje morgon vill storebror ta med sig en Sak till dagis. Det kan vara en liten sak eller en stor sak. Saken har somliga dagar varit en bil eller båt eller moderns taxeringskalender – den skulle han sova med på vilan i en hel vecka. Andra dagar har det varit en badkarspropp, en trasig tumstock eller bara en speciell pinne han hittat i blomlandet.
Speciellt jobbigt kunde det vara när saken var en gigantisk långtradare, eller ännu värre: en hel tågbana – med tåg – och dessa absolut skulle följa med ner i sängen.
Saken var den att dessa föremål var som snuttefiltar och utan den kunde han varken gå till dagis, sova eller äta. Följdaktligen var dagisfröknarna väl införstådda med att ta reda på vad Saken var varenda morgon.
”Stopp! Vad har han för sak med sig i dag?”, hojtade Zlata när fadern försökte smita till jobbet utan att ha fullföljt sitt uppdrag.
”Javisst ja. En grodmugg och en riddarhjälm.”
Fadern som var en munter typ försökte skoja till det lite:
”Vad har du själv tagit med dig i dag då, Zlata?”
Hon såg oförstående ut en hundradels sekund. Sedan sken hon upp.
”Jag har med mig hundra sånger i huvudet.”
Det tyckte fadern var väldigt rart.
Framför allt var det lätt att bära med sig.