Män dör medan kvinnor bantar

Tjocka tanten sitter hos Viktväktarna och har just bränt tvåhundra kronor på att få reda på hur mycket hon väger. Som om hon inte med plågsam precision redan visste det. Runt omkring henne sitter kvinnor, tanter, mammor och flickor. Men bara en enda man.
Nio av tio som söker hjälp för övervikt är kvinnor. Kvinnor mår psykiskt dåligt av att inte kunna se ut som de önskar. Men männen, som ofta ger blanka sjutton i sitt utseende, är de som får ta de livsfarliga konsekvenserna av övervikten. De feta männen söker sällan hjälp. De dör i stället. När Leif G W Persson var som tjockast vägde han 140 kilo.
”Min läkare sa att jag lika gärna kunde sätta en älgstudsare mot huvudet”, sa Leif G W Persson då.

Han valde att lägga undan älgstudsaren och grabbarnas falukorvsmackor à 2 000 kalorier – och lade om livsstil helt. Nu har han gått ned 40 kilo.
Kvinnor är sällan farligt överviktiga. De bantar för att kvinnoidealet av i dag är att vara smal. Inte smart, klok och initiativrik – eller vild och galen. Nej, man ska vara smal. Trådsmal. Helst undernärd. Därför satsar tusentals kvinnor varje dag all sin energi, all sin kreativitet på att försöka gå ned ett hekto till – eller att misslyckas och deppa över det.
Det är det som är så sorgligt, tänker tanten. Tänk om alla vi kvinnor hade satsat bara en tiondel av den tiden och kraften på att göra något vettigt. Som att skriva en bok, göra ett barn eller starta en revolution. Då hade nog världen sett annorlunda ut.
Äggmacka – fem poäng. Egg sandwich – five points. Un sandwich aux œufs – cinq poins. Hos Viktväktarna räknar man poäng. Man ska ha så lite som möjligt, fast helst inte under 20 om dagen. När man har gått ned tre kilo får man en guldstjärna.
”Åh, jag fick en guldstjärna!” utbrister en kvinna som är runt fyrtio år. Hon är så stolt och lycklig att hon har tårar i ögonen.

Tanten är djupt avundsjuk. Hon vill också ha en stjärna. I stället har hon fått broschyrer och pointsguider och checklistor och en personlig viktkurva och recept och … så mycket papper att hon skulle kunna ägna sig åt att bara läsa den närmaste veckan. Men hon hoppar rakt till väsentligheterna. De nya Solero Orange-glassarna ger bara en poäng styck! Det innebär att hon skulle kunna käka tjugo om dagen. Himla bra.
Och skumgodis är inte heller så farligt i pointssammanhang. Tanten får äta fem stycken för en halv point. Det blir 200 skumbananer om dagen! Tanten blir genast tillrättavisad av fröken. Nu får hon skärpa sig, sådär kan man inte äta. Jo, det kan man visst. ”Det går att banta på hallonbåtar”, har den kände bantningsdoktorn Stephan Rössner sagt. ”Bara man äter tillräckligt få. Men man mår pyton, blir förstoppad och känner sig hungrig för det mesta.” Jo, det är just det. Men om man lägger skumbananerna i en sallad då?
Fröken bara skakar på huvudet och suckar.