I veckans Allas skriver jag om alla barn och vuxna som sitter klistrade framför datorn i timmar. Alla bortvända från varandra.
Susan Maushart har skrivit en intressant bok, ”Nedkopplad”, om när hon kopplade ner hela familjen i ett halvår. Med tonårsbarn, dessutom!
Hon trodde inte det skulle gå, men det gjorde det. Och plötsligt hände det spännande saker. Som att familjen började se varandra i ögonen – och umgås! Hela krönikan kommer här, som en extra bonus till mina bloggläsare:
Stäng av datorn och ät middag tillsammans!
Varannan treåring använder internet, och 15-24-åringar sitter 2,5 timmar framför datorn varje dag, enligt en färsk undersökning. ”Tycker inte du också att det här ständiga surfandet på nätet håller på att spåra ur?” undrar Christina från Piteå.
Jag har ju en treåring själv – så jag ser hur hon leker med ipaden, ungefär som vi lekte med griffeltavlor eller penna och papper när vi var små. För henne är det inget konstigt.
Jag tror vi måste vänja oss vid att datorer och telefoner är lika naturliga som böcker och tidningar var när vi var unga. Visste ni förresten att man trodde att böcker också skulle leda till folkets fördärv när de kom?
På 1400-talet trodde skriftställaren Hieronimo Squarciafico att tryckpressen var djävulen själv. ”Överflödet av böcker gör människorna mindre flitiga”, rasade han. En tysk författare förutspådde att den stora läsningsrevolutionen i början på 1800-talet skulle bryta ut en epidemi av ”förkylning, huvudvärk, skumögdhet, utslag, gikt och ledinflammation.”
Allt enligt Susan Maushart som har skrivit den intressanta boken ”Nedkopplad”. Den handlar om hur hon en dag inser att både hon själv och de tre tonårsbarnen inte gör annat än sitter framför datorn. Så hon tvingar familjen att genomgå ett experiment. Hon kopplar ner allt internet och ställer undan alla tv-apparater i sex månader. Sedan ser hon vad som händer.
Det första som händer är att de börjar äta middag tillsammans. I lugn och ro – och de får tid att se varandra i ögonen. De äter därmed bättre och nyttigare mat.
Sedan hittar sonen sin gamla saxofon. Han har alltid älskat musik, men mest använt den kraften och begåvningen till att ladda ner musik från nätet. Nu blir han plötsligt helt briljant på sin saxofon.
Det tredje som händer är att de börjar läsa en himla massa böcker – och tänka själva!
Varför? För att nätet stjäl så mycket tid.
Det är inte det, att det inte är användbart och bra på många sätt, men vi gör så otroligt mycket onödigt på nätet. Om man arbetar vid datorn hela dagarna, som många av oss gör, så bombarderas man med e-post. Meddelanden från alla håll. Och det blir inte bättre utan dem, att inte veta om man har fått några nya mail är ännu mer irriterande.
Telefonsamtal är något helt annat, skriver Susan Maushart.
”Ingen ringer mitt på dagen för att berätta ett skämt, inte minst ett dåligt skämt. Ingen ringer för att meddela sina hemsnickrade filosofiska funderingar, eller för att beskriva en ovanligt söt kattunge, hundvalp eller bebis. Kollegor ringer inte för att återge ord för ord vad de har samtalat med andra kollegor om. Och ingen, absolut ingen, ringer upp och säger ”japp” för att sedan lägga på igen.”
Så låt gärna treåringen leka med datorn. Men var sak har sin tid. Lär henne också att leka och busa och vara tillsammans med andra människor. Och ha tråkigt ibland.
Ty långtråkighet är en av de stora drivande krafterna i världshistorien, skrev filosofen, logikern, matematikern, historikern, aktivisten och Nobelpristagaren Bertrand Russell. Han klarade sig rätt bra utan google, facebook och twitter.
