Nej, jag kunde inte hålla mig.

En snabbis hinner man väl alltid med, tänkte jag och smörade på mig skorna.
Och vilken underbart vacker sensommarkväll i Stockholm. Det känts som om jag flög runt hela Kungsholmen. Som om fötterna inte ens nuddade marken. Magiskt. Andlöst. Vackert.
Och jag tänkte som så ofta: Hur kan man INTE springa? Hur kan man låta bli?

Och hem kom som vanligt. A Happy, Happy mom.