I går kväll sträckläste jag Sex, systerskap och nära män senare av Monica Gunne.
”Nej, jag vill inte titta på tv. Nej, jag vill inte pyssla. Nej, jag vill inte leka. Mamma är upptagen. Mamma läser en mycket viktig bok.”
Haha.
Egentligen vet jag inte om den kommer att gå till litteraturhistorien som just viktig. Men klart välskriven, skitrolig och allmänt underhållande – eftersom jag dessutom är ett stort fan av alla de tre kvinnliga förebilderna för karaktärerna i boken, Amelia Adamo, Monica Gunne och Suss Hobohm.
Tar livet slut vid 60. Icke då. Har man samma kroppsnojjor? Jorå, åtminstone somliga av oss. Som den lilla passusen där Louise försöker förklara sin ständiga kamp mot lösgodiset och kilona:
”Du förstår, i min familj är det förbjudet att vara tjock. Ingenting är mer tabu. En kvinna i min släkt är inte större än storlek trettioåtta eller fyrtio. Vi ska vara nätta. Vi ska ha små fötter och små bröst. Det är idealet. Vi ska vara representativa. Och det går inte att vara representativ om man är för stor.”
