Mia-Helena om smal-hetsen

Mia-Helena har skrivit ett långt brev om kroppsdebatten. Jag har tagit mig friheten att korta något, men tror ändå jag lyckas fånga hennes poänger – och de är många:

”En smal ger sig in i debatten om smala:

Diskussionen om kvinnokroppen och dess storlek får mer och mer medieutrymme. I en nätupplaga av Mama, hösten 2009, skrevs exempelvis om hur ”Normalvikten är det nya smala”. Texten är fullkomligt nersölad av nedsättande adjektiv om den smala kroppstypen. Det kanske verkar trendmedvetet. I själva verket är det omodernt, diskriminerande och hycklande.

För det är ironiskt nog så, att skribenten med sin artikel ger näring åt den värderingskultur som hon själv vänder sig emot. Det borde inte komma som en nyhet, men att använda ordet ”normalvikt” är både förlegat och felaktigt. Kanske finns det en ”normalålder” också? Eller en ”normalstorlek” på näsor? Har du ”normal kroppsbehåring?”

/…/

Ätstörningar – vilket människor faktiskt långt ifrån alltid är smala för att ha – och skönhetsideal, är ämnen som går att diskutera utan att dynga ner sin text med dömande tillmälen. Att behöva använda kränkande omdömen om sina medmänniskors utseende är bara fattigt. Hur lättköpt skulle det inte vara att börja använda omdömet ”bulimistiskt tjock”? Men det vore naturligtvis lika slarvigt som användningen av uttrycket ”anorektiskt smal” är.

När människor inom media använder negativa omdömen och formuleringar på ett lättvindigt sätt, legitimerar det användningen av dessa formuleringar människor emellan. På samma sätt ”får” vi exempelvis använda tillmälet ”bimbo” om storbröstade blondiner, trots att det numera är ren och skär allmänbildning att inte mäta IQ i omvänd kupstorlek.

Jag är uppriktigt förbryllad över varför diskussionen kring vad som är vackert och inte, så gott som alltid stannar vid kroppen. Varför diskuterar vi inte hela den värderingskultur som människors kroppstyp bara är en liten del av, med samma brinnande hängivenhet?
/…/

Och om det nu ska stanna vid kroppsformen, varför inte istället skriva om vad som borde vara den nya tidens tänkande, d.v.s. återerövra det faktum att det finns lika många kroppstyper som det finns människor och att de alla har samma rätt till respekt? Vi vill gärna ha femton olika varianter på Latte, men det ska tydligen alltid bara vara en sorts kroppstyp som härskar tiden.

I synnerhet kvinnoredaktioner världen över borde gå i bräschen och återinföra begreppet ”olika kroppstyper”. Likväl som vi numera är upplysta nog och t.o.m. eftersträvar att vara multikulturella och multietniska, borde vi också återigen vara multikroppsliga och multivackra. Fall inte i fällan att ställa olika kroppstyper emot varandra.

Dessutom finns det andra sätt att försöka höja sin egen kvinnlighet än genom att sänka sina medsystrar.

//Mia-Helena”

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.