Jag fick ett mail från Johanna i Belgien (det är så roligt att ha läsare utanför Sverige!):
”Hej Hillevi.
Belgien måste mammorna gå tillbaka till arbetet efter tre månader. Och de har bara rätt till 5 vårdavsjuktbarn-dagar per år. När mitt andra barn föds i juni har jag rätt att vara hemma i fem månader. Vill jag vara hemma längre måste jag ta tjänstledigt och alltså vara hemma utan lön. Det går ju inte. Så när Du skriver till Jack ”varför ska ni bara vara hemma i ett år” så vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Ett år är ju jättelång tid. Tack för ordet.
Johanna”.
Svar: Hej Johanna och tack för din kommentar på bloggen.
Ja, jag vet ju att det ser ut sådär i resten av världen – och att man
som du får göra det bästa man kan av situationen.
Och just därför tycker jag, när vi nu har det så fantastiskt med 18
månaders betald föräldraledighet i Sverige – att vi ska ta vara på
det. För barnens skull. Det är ju för dem alla de där månaderna finns.
Varma hälsningar
Hillevi”
1 kommentar
Hej Hillevi!
Tack för en jättebra blogg! Du är en av mina bloggfavvisar! Jag har följt diskussionen om föräldraledighet här. Du bör kanske tänka pâ, innan du propagerar för ”18 mânader ât alla”, att man inte fâr ut full ersättning för mer än 13 mânader. Finns nog en hel del föräldrar som inte har râd att vara lediga med grundersättningen. O dâ talar jag inte om att prioritera bättre el dyl. Tänk dig själv om du hade fâtt barn vid 20, t ex. Däremot hâller jag med dig att om man _kan_, sâ varför inte, jättehärligt ju!