”Hej
Jag vill egentligen tacka för att du hjälpte mig på min semester. Troligtvis har du ingen aning om vad jag pratar om. Jo, jag läser ofta din blogg och blir alltid varm om hjärtat. Du ger mig så mina aha-tankar och jag känner att jag blir bättre på att se det vackra i vardagen när jag börjar dagen med att läsa dina texter.
Jo, semestern var det. Jag har tillbringat en del av jullovet på Gran Canaria med man och två barn. Vädret var underbart, hotellet fint, barnen glada och väldigt aktiva, mannen lycklig. Kort sagt, allt var bra förutom att jag var sur. Jag hade gjort stora planer för allt som skulle ses och göras. Inget blev som jag ville. Sur. Gick och muttrade i det underbara vädret. I receptionen fanns en bokhylla där man kunde låna svenska böcker och där hittade jag en bok av dig. Det var det jag behövde – en påminnelse. En ”se det vackra” – spark. Nu hann jag visserligen inte läsa boken – men den var en av de bästa böcker jag hållt i min hand. Jag skärpte mig, insåg att jag är så lyckligt lottad att jag borde skämmas för att jag inte har vett att uppskatta det. Resten av semestern var underbar.
Jag hoppas du och familjen får ett underbart 2010.
Vänliga hälsningar
Linda”
Svar: Tack snälla fina du. Vilket fantastiskt mail. Precis nu när jag har stånkat upp en tung vagn med två bärkassar uppför en snömoddig backe var det precis vad jag behövde få höra. För ibland behöver jag också påminnas om hur lyckligt lottad jag är.
kram kram och tack igen.
/Hillevi
