Hur mycket ska en gravid kvinna tåla?

I dag avgörs det om kraftig foglossning är skäl för sjukskrivning – eller bara ”en naturlig del av livsprocessen” som försäkringskassan har kallat det.
Vi som har haft så ont så vi knappt har kunnat ta oss runt kvarteret vet hur vansinnigt deras resonemang är.
Jag minns när jag stod och grät på väg till busshållplatsen för att jag inte ens kunde ta mig dit.
Jag fick ringa Gunnar som kom och körde mig till barnmorskan i stället.
Då blev jag sjukskriven. Men in i det längsta hade jag försökt att jobba, vara tuff, stå ut. Jag tog tre steg i taget på jobbet. Sedan fick jag hålla i mig i en vägg och andas. Ibland satt jag bara på toan och grät för att allting gjorde så ont, för att jag kände mig så misslyckad som kvinna. Ibland fick jag inte ens med mig högerbenet. Det fick jag släpa efter mig som en halvt förlamad människa. Rätt vansinnigt, faktiskt, kan man tycka efteråt.
Ändå fick jag också höra kommentarer – från män – som sa att ”graviditet är väl ingen sjukdom”.
Det är vid sådana tillfällen man önskar att man hade en elpistol.
Så heja DO, Katri Linna! Det är fantastiskt bra att hon har orkat ta tag i de här fallen och stämt försäkringskassan.