Det är bortkastade pengar att undervisa om alkohol i skolorna, skriver DN i dag. Därför arbetar Folkhälsoinstitutet för att den traditionella drogundervisningen ska skrotas. Nu vill myndigheten att skolan ska lägga större ansvar på föräldrarna.
Vafalls? tänker jag. Men när jag läser vidare inser jag kanske att det är en bra sak. A good thing, som de säger i Amerikat.
Vi är ganska många som har varit med om att skolan har bjudit in en nykter narkoman som har berättat ganska spejsade saker om hur det är att snedtända.
Och sedan kan skolan kryssa av att de har haft utbildning i alkohol och droger, utan att det faktiskt förändrar ungdomarnas syn på alkohol som partydrog.
Nu ska föräldrarna med på tåget. Och det brukar ju vara där problemet – eller lösningen – sitter. Eller hur?
”IOGT-NTO stöder omsvängningen.
– Vi tror inte heller att det hjälper att åka runt i skolorna och prata om alkohol och droger. Det är bättre om skolan vänder sig till föräldrarna, gärna tillsammans med en organisation, säger ordföranden Anna Carlstedt.
Ett gemensamt beslut i en föräldrargrupp om att barnen inte ska dricka alkohol har stor betydelse, hävdar Carlstedt.
– Man höjer debutåldern från 11–12 år till 15–16 år.”
Samtidigt kanske man kan prata mycket om det här med att vara alkoholistbarn? Det är fortfarande skrämmande många barn som har erfarenhet av det. Då kanske man kan få igång en riktigt bra diskussion, en öppenhet som kan vara befriande för många.
BRIS-tidningen har just gjort ett temanummer om alkohol.
En fantastisk tidning som alla skolor, dagis, sjukhus och socialtjänster borde beställa.
3 kommentarer
Hej håller med dig om detta med prat om alkohol i skolorna. Vi arbetar med något som heter ÖPP (örebro preventions program) kolla gärna detta, super! =) (jag är lärare)
Och min sambo som upplevt ÖPP i stora barnens skola tycker rent ut sagt att det är skit… Det var ett par akademiker som stod och mumlade en stund i en stor grupp och sedan var det ingen som tog upp frågan i klassrummet. Helt värdelöst…
Precis som med allt annat beror det mycket på VEM som tar upp de här frågorna och hur ofta de gör det. En temadag med en fd missbrukare löser inget, lika lite som oengagerade forskare i en aula. Om man däremot låter frågor om missbruk, självkänsla, varför man vill fly från sin vardag, känslor, beroende och annat få komma upp i skolan i en massa olika sammanhang, både för föräldrar och barn, då kan det kanske göra skillnad.
Jag tror också att föräldrarna måste med på tåget mer, men jag är rädd för att den nya linjen gör att många lärare helt släpper ANT-frågorna eftersom de inte riktigt orkar/vågar/vill/har tid att prata om saker som också innebär att de måste fundera över sin egen inställning till och bruk av alkohol.
Jag tycker att det är viktigt att finnas i skolorna och prata sprit och knark. Och sedan som ni varit inne på, det är inte alltid föräldrarna är de bästa förebilderna.
http://heleneblogg.blogspot.com/2009/10/mycket-fa-elever-har-varit-berusade.html
.-= Helene´s last blog ..Inspiration =-.