För länge sedan var jag tillsammans med en kille som hade haft Bodil Jönsson som lärare. Han var fortfarande helt kär i henne. Blev liksom alldeles mjuk i knäna varenda gång han nämnde hennes namn.
Jag fattade inte riktigt, då, vad han yrade om.
Men nu vet jag lite bättre.
Hennes bok ”Tio tankar om tid” gjorde någon slags världsrevolution. Bara ordet ställtid är värt ett mindre nobelpris.
Hennes senaste, ”Tio år senare”, är också ett mästerverk. Så mycket klokt samlat på 150 sidor.
En del är så tänkvärt att man stundtals bara kan läsa några sidor och sedan måste ta en paus för att tänka igenom det man just läst i ett par dagar.
Men nu har jag läst hela – och gjort många hundöron (jo, jag jobbar så, jag tycker böcker är till för att slitas).
Om ni bara ska köpa en bok i år, eller ge bort en, så köp den här. Den kommer att ge upphov till många intressanta diskussioner om utvecklingen de senaste tio åren, om nuet och om framtiden. Framtiden, som redan är här. Åtminstone uppträder vi som om den vore här. Vi står liksom för nära horisonten just nu, för vårt eget bästa.
Prenässansen kallar hon det.
Bodil Jönsson har nämligen koll. På både människor och teknik.
