Här är dagens krönika i Metro. Apropå att Kd ville ge terapicheckar till småbarnsfamiljer. För att rädda äktenskapen.
Jag tror mer på att vi borde bjussa mer på oss själva – och att införa gudpar. Vad tror ni?
Här är dagens krönika i Metro. Apropå att Kd ville ge terapicheckar till småbarnsfamiljer. För att rädda äktenskapen.
Jag tror mer på att vi borde bjussa mer på oss själva – och att införa gudpar. Vad tror ni?
3 kommentarer
Jag hoppas att vi kan vara en sådan för mina barn när de stadgat sig. Att de slipper terapicheckar och ”gudpar” också. Min mamma är min ”gudpar” för mig och kanske min pappa med. På sitt sätt. Han lär mig i alla fall hur jag inte vill göra.
Det är lustigt det där hur man ska ha en fasad hela tiden inför andra.
När jag känner mig sådär underlägsen alla andra ”lyckade-perfekta-stomatolfamiljebildningar” så brukar jag tänka på en familj som jag såg som så otroligt lyckade.
Mannen är vältränad, snygg, social, frun smal, fräsch och med en otroligt stor bekantskapskrets. Två välartade barn. Snygg bil och allt det där.
Men så en gång hörde jag frun prata med en vännina och beklaga sig över mannens hetsiga humör och påpeka att om barnen inte fanns så skulle hon skilja sig.
I mitt stille sinne ropade jag:
”YES!!!” och kände mig inte så jävla värdelös längre, singel och ensamstående mor som man är.
Hemskt men sant, hennes olycka gjorde mig på något sjukt sätt lite nöjd.
Jag förstår inte varför du rackar ner KD:s förslag om terapi-checkar till unga par i nöd.
Du skriver att varje par skulle behöva människor som de känner stor tillit till, som ställer upp i vardagen och i händelse av kris. Vettiga människor som finns där och som kanske själva har varit tillsammans länge och gått igenom kriser. Men dessa människor finns ju redan. De kallas för mor- och farföräldar..
Alla har inte sådana. Det är sorgligt. De kanske behöver vettiga terapeuter som kan ge goda råd.