Nu måste jag bara få skriva av mig. För jag är så himla upprörd.
I går när jag gick hem med Lykke i vagnen så stod det en tvillingvagn utanför närbutiken. Med två små barn i.
Och en man stod lutad över dem. I mörkret.
Det minsta barnet, som kanske var ett år, var alldeles förtvivlad av skräck.
Och jag förstod precis. Lilla barnet var livrädd för att gubben skulle ta dem och röva bort dem.
Så jag öppnade dörren till närbutiken och tjoade på en tjej i passande ålder.
”Är det dina barn som sitter här ute?”
”Jaa.”
Hon stod och pratade med någon och gjorde sig ingen brådska.
”Den minsta är lite ledsen.”
”Ja, jag vet.”
Hon tittade lite trött på mig.
Och när hon gjorde en ansats att gå mot dörren gick jag ut, till min egen vagn – och hennes.
Gubben stod nu en liten bit bort, men barnet var fortfarande förtvivlat.
”Det ordnar sig. Mamma kommer. Ingen fara”, försökte jag.
Men mamman kom inte.
Inte på flera minuter.
Och när hon väl kom så störtade hon ut ur dörren.
”Men Love, lugna ner dig – brorsan är ju här!”
Brorsan var max två år!
Visserligen lugn som en filbunke – men det fattar väl alla små barn att en tvååring inte kan göra så jäkla mycket om en okänd gubbe får för sig att röva bort en tvillingvagn med två ungar. Eller vem som helst annars som får en knäpp.
Jag var så paff att jag inte fick fram ett ljud. Barnet blev såklart lugnt så fort mamman kom ut. Då sög han frenetiskt på sin napp och tröstade sig själv. Allt var lugnt. Mamma var här.
Men jag.
Jag hade tamejfan också behövt en napp för att lugna ner mig på vägen hem.
Hur i helsicke kan någon förälder lämna sina barn i en barnvagn utanför en affär? Utan att man har någon som helst ögonkontakt. Ett ledset barn, dessutom.
Hur kan man vara så totalt PMpatilös att man inte fattar hur läskigt det är att sitta där i mörkret och inte veta om mamma ska komma tillbaka innan den där läskiga människan rövar bort en?
Herregud.
7 kommentarer
Som du beskriver det låter det ju inte så bra. Men jag tycker nog man ska passa sig för att klanka ner på andras föräldraskap. Man kan uppmuntra det som är bra. Men klanka inte ner på andra innan du är helt säker på att du själv är prickfri…
Det låter inte klokt. Jag skulle inte ens lämna min hund obevakad utanför affären. Jösses.
Håller inte med signaturen Eva. Vaddå klanka ner? Lämna ALDRIG barn ensamma i barnvagn utanför affärer eller i barnstol i bilen. Idag när så mycket underligt/farligt folk rör sig runt våra små barn känns det helt vansinnigt att göra som mamman gjorde i Hillevis beskrivning. Stackars barn. Jag blir så arg!
Jag håller verkligen inte med om att man inte får ha åsikter om andras föräldraskap (eller vad det vara må) om man inte själv är perfekt. Självklart är ingen perfekt! Men det finns olika grader av dumhet/nonchalans/grymhet här i världen! Att lämna sina barn ensamma på det vis som beskrivs av Hillevi är både grymt och korkat och nåt som de flesta av oss inte gör – just för att det är grymt och korkat!
Hej Hillevi! Jag har inte läst här innan, bara din bok och i metro. Det jag vet om dig, dina ord, det tycker jag om. Det känns i alla fall lite hoppfullt att det i alla fall finns några som kan se ett barn, även om det känns rätt dystert med exempel som ovan 🙁
Hjälp. Skulle aldrig lämna barnen utom synhåll, det är ju den värsta skräcken; att de ska försvinna! Jag tycker att det är helt ok att vi alla tar ansvar för varandra, och speciellt varandras barn.
Hu! Man lämnar INTE sina barn utanför och OM man ändå av någon anledning gör det så SKYNDAR man sig väl allt man kan?!
”Gubben” som lutade sig över vagnen försökte säkerligen trösta barnen, fast med tveksamt resultat som följd…