Sådana är vi stockholmare

Jag föddes i Stockholm, eller rättare Sundbyberg. På Karolinska, samma BB som prinsessan Victoria, kunde jag stolt meddela mina kompisar när prinsessan hade kommit till världen.
Sedan flyttade vi till Malmö, och jag kände mig aldrig hemma där. Det var inte förrän jag hade flyttat runt världen några gånger och återigen hamnade i Stockholm som jag kände mig Hemma.
Kanske för att vi är en speciell sort.
Lite mer tekniskt intresserade, lite mer positiva till invandring och homosexualitet. Och såna grejer. Om man nu kan dra en miljon människor över en kam…

2 kommentarerSkriv en kommentar

  1. Ngt väldigt speciellt med stockholmare är att dom alltid måste påpeka för oss som kommer från Skåne att vi kommer från Skåne, ganska tröttande. Jaså du är en skånska du osv, ja det är jag och jag vet om det. Läste just i en tidning om ett skåning som bott ett antal år i Stockholm och ett antal år i Norrland just det, han fann norrlänningarna mkt bättre än stockholmarna just för dom i Stockholm hela tiden skulle påpeka för honom att han kom från Skåne, det blir så tröttsamt i längden. Vi utanför stockholm är inte heller så fördomsfulla som ni stockholmare tror att vi är, Lemmhagen som gjort filmen 1,5 om ett homosexuellt par sa också i en intervju att människor ute i landet inte alls hade haf så mkt PMot homsexualitet som hon trodde, det var hon som var fördomsfull.

  2. Stockholms inre stad är en av världens vackraste, och man ska anlända med tåg för att uppfatta det. Bussen från Arlanda för en genom apfula förortsområden och allt ser bara så sjaskigt ut runt tillfartsvägarna. Stockholmarna själva är gråglåmiga i ansiktena av alltför mycket tunnelbaneåkande och de gör något som jag efter jämförande studier runt om i världen kan säga är unikt (tackochlov): de springer i tunnelbanestationerna. Det går en vagn inom minuter räknat, ändå kastar sig folk nerför rulltrappor, etc. Det beteendet förekommer ingen annanstans på det institutionaliserade sättet. Osså då det här att dela upp folk i om de bor i stockholm eller ute i landet. Tröttsamt, sa Bull. Vi demonterar könsgränserna och befriar folk från att inte längre behöva vara antingen ”kvinnor” eller ”män” utan sig själva där de kan plocka fritt så att säga från alla läger. När kan denna vackra innerstads invånare befria sig till att se bortom en polarisering av stockholmare -ickestockholmare?

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.