Jag – ett typiskt alkisbarn

I Expressens utmärkta serie om skammen kring alkoholister och deras familjer, så sa en beroendeterapeut så här:

”Barn som växer upp i alkoholistfamiljer får enorma bekräftelsebehov.
De blir experter på att ge kärlek men har svårt för att ta PMot.
– De har koll på alla kompisars födelsedagar men när de själva fyller år springer de och gömmer sig.”

Jag har inte kunnat sluta tänka på det.
Jag är precis sådär.
Ett så typiskt alkisbarn, så det nästan blir skämmigt.

3 kommentarerSkriv en kommentar

  1. Precis så är jag också, trots att jag inte är ett alkisbarn, ”bara” från ett ”allmänt” dysfunktionellt hem. Jag ÄLSKAR att fira andras födelsedagar, men när det är dags för min egna vill jag varken veta av presenter eller gäster som vill fira.
    Kram
    /Ango

  2. Min mamma me, hon har precis nu vid 66 års ålder börjat att kunna ta PMot, så du har väl några år på dig.:-)

  3. ”Experter på att ge kärlek…” så vackert
    ”…men svårt att ta PMot…” men oerhört sorgligt.

Lämna ett svar

Required fields are marked *.


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.