Det regnar i Roslagen. Den blågula flaggan slokar lite i ösregnet och jag sitter inne och fångar mygg med händerna.
Genom fönstren ser jag hur vattendropparna studsar på de vita trädgårdsmöblerna. De, som vi köpte och målade vita under stor munterhet i fjol. Då, när vi var nyblivna hemmansögare.
Nu sitter vi här och njuter, trots regnet.
Jag när ett litet barn vid min barm medan syrenbuskarna fortsätter blomma. Björkarna rasslar i vinden, strax över Elliots koja, där bokstäverna håller på att ramla av.
Gräset var knähögt när vi kom hit. Och fast vi klipper och klipper blir vi aldrig klara. Det är en stor gräsmatta vi har. Med plats för både kullerbyttor, plaskbalja, lek med liten slang – och en mindre fotbollsplan för alla blivande proffs.
Äppelträden har fått sina vita, fina knoppar. Svalorna fångar mygg och flugor i luften. Lövsångarna matar sina hungriga barn.
Det är en idyll härute för barn med mycket spring i benen. En dag ska allt det här bli ditt, Lykkeliten. Det här är ditt och dina fina bröders eget kungarike.
Nu ska vi laga pumpen. Igen.
2 kommentarer
Men åhhh vad det låter mysigt där ni är,,,vill också ha ett sånt ställe.
Suck men man kan ju inte få allt tyvärr.
Jag är så glad över vårt hus med våran nybyggda, stora, fina trall, men det är ju inte landet liksom hihihi
Fortsätt mys nu med din fina familj!
Jag älskar din blogg och att läsa allt fint du skriver!!
Jag är ny besökare på din blogg, tycker att du skriver fantastiskt! Keep up the good work.