Här finns min kommentar om domen mot Rödebypappan i dagens Metro. Som vanligt är verkligheten alldeles för komplex för att summeras på tusen tecken. Men här är ett litet utdrag:
”Vi skjuter inte ihjäl varandra i Sverige. Inte ens om man är en förtvivlad mamma eller pappa. Vi ställer till ett jävla liv. Om inte myndigheterna lyssnar får vi skrika högre. Vi måste skrika och slåss för våra barn tills någon lyssnar. Det är vår förbannade plikt. Att skjuta ihjäl ett annat barn med flera skott och ge ett annat livshotande skador – och sedan skylla på psykiskt sammanbrott håller inte. Inte i min värld.”
6 kommentarer
Har man i över ett års tid blivit hotad och angripen, fått sin familj angripen, anmält och anmält men inget har hänt. Inget har kunnat göras. Man lever rättslös för ingen kan hjälpa, inte ens polisen. trots det blir dina barn utsatta och din fru blir utsatt för våld och hot.
Efter att under mycket lång tid levt under extrem psykisk press där även din familj blivit utsatt dyker dina plågoandar upp mitt i natten, utrustade med vapen.
Situationen är i mitt synsätt att likställa med press som drabbar människor som lever i krig. Inte ett dugg konstigt att hans psyke var helt slut.
Vart tycker du att han skulle skrika? Polisen kunde inget göra trots ett flertal anmälningar. Inte ens den kille som stod under övervakning kunde hindras från att fortsätta begå brott mot den här familjen!
Så vem skulle stoppa dem Hillevi? VEM skulle han rimligen kontakta där mitt i natten efter att ha levt utsatt och rättslös i flera år.
Jag säger inte att han gjorde rätt. Jag säger att han gjorde det enda han kände att han kunde för att freda sin familj när ingen annan kunde. Eller ville.
Det är verkligen lätt att sitta bakom papper och penna och vara dömande,
hade familjen verkligen inte gjort allt med ett antal polisanmälningar och vad hade hänt om han inte hade haft ett hagelgevär hemma, hade hans familj slagits ihjäl, hade gården brunnit? Det är som sagt lätt att sitta och skriva sådana saker som du gör, sedan ska du befinna dig i situationen också. Vad hade du gjort, gått ut och resonerat med 6 st fulla beväpnade tonåringar?
Och hur många gånger och hur högt ska man skrika utan att få någon respons innan man ”gör något själv”, grattis till att du kan skrika så att polisen och socialen kommer till din undsättning, uppenbarligen är det inte så överallt i landet.
Dagligen söker människor hjälp i Sverige hos polisen, sociala etc. om, om igen Långtifrån alla får hjälp. Vilken värld lever Du i Hillevi? Vakna upp!
Hillevi, Jag tror för egen del att jag själv skulle kunna gå hur långt som helst för att skydda min familj, mina pojkar. Hemskt men sant. Dock säger jag inte att man ska gå strafflös efter sin handling.
Hillevi, Jag tror för egen del att jag själv skulle kunna gå hur långt som helst för att skydda min familj, mina pojkar. Hemskt men sant. Dock säger jag inte att man ska gå strafflös efter sin handling.
Sex stycken ungdomar kommer till din avskilt belägna gård med påkar i händerna och en yxa som de placeras utanför din ytterdörr kl halv två på natten. Samma ungdomsgäng har trakasserad både dig (som har ett funktionshinder), din partner och er gemensamma son (som också har ett funktionshinder). Dessa ungdomar hindrar din partner att köra bil, de öppnar bildörren medan han kör och skrämmer ihjäl honom, de klottrar på er bil, de tränger sig in i ert garage för att vandalisera, de även trakasserar andra (åldringar) på samma ort utan att polisen gör något.
När ungdomarna då anländer mitt i natten är du helt säker på att de har kommit dit för att ta livet av er son alternativt för att misshandla er alla eller eventuell bränna upp gården. För detta är ju några scenarier de har pratat om tidigare.
Jag tror inte ett ögonblick att antingen du eller din man inte skulle ha agerat och försvarat ert barn. Det gällde liv och död. Själv skulle jag inte ha haft det minsta lilla tanke att jag inte fick döda ifall någon är på väg att döda mitt barn. Valet är hos ungdomarna. De hade inget på gården att göra.
Jag undrar lite försynt om din åsikt är färgad av det faktum att den döda pojken är kusinbarn till Mi Ridell?